Premiärtur

Ja då var det dags för skidåkning i spåret igen. Den här gången har jag inte råkat radera Sebastian. Här är hans premiärtur på sina nya skidor.
Vi hade sån tur att en kille (som också hette Sebastian) sålde löparskidor, skidskor och stavar på Blocket för bara 1000 kr. Och med rätt viktklass också för det är väldigt viktigt. Väldigt väl bevarade och fräscha grejer alltihop.
Jag, André och Hampus skulle ändå förbi Glommersträsk där skidpaketet fanns för vi åkte till Skellefteå för att handla och då åker man förbi Glommersträsk. Bra va?

I Skellefteå var vi till en hundaffär och köpte skacklar och sele till Nanok för pulkadragning. Nanok fick jättemycket beröm av tjejen i hundaffären. Hon tyckte vi hade gjort ett bra hundval just för att Nanok är så tillgiven och ser ut att kunna bli en bra draghund. Hon var dessutom helt säker på att Nanok är en Alaskan Husky. Så vi litar helt på hennes omdöme. Hon verkade kunna sin sak.


Här ser vi den nyfrälste skidåkaren.

Nu ska det bli åka av i vinter. Här uppe behöver man ju inte vänta på snön utan den kommer troget varje oktober och är garanterat åkbar ända till slutet av april.

Nyinköpta pulkan som Nanok nu ska lära sig dra... den har vi bäddat så Tiffany kan sitta varmt och skönt i. Tiffany kan omöjligt hänga med och springa i den takten som Nanok håller och vi andra skidar. Så vi måste lära henne sitta still i pulkan fast hon tycker inte det är så himla kul precis. Hundar förstår ibland verkligen inte att man gör saker för deras bästa. Om vi nu skulle låta Tiffany springa bredvid som hon själv vill när vi åker en mil så är det omöjligt att hon skulle kunna hänga med oss och Nanok... ändå blir hon störd över att hon måste sitta i pulkan? Ja ja hon får vänja sig helt enkelt.


Nanoks premiärtur med skacklarna och pulkan. Hon tyckte det var konstigt med skacklarna så ibland fick vi hjälpa henne så hon kom framåt. Det var bågen som är över henne som störde och så att skacklarna är stela så det var lite trixit att svänga.
Och så rätt som det var försvann hon i en rasande fart med pulkan så vi inte såg skymten av henne! Om Tiffany suttit i pulkan hade hon nog blivit förskräckt men Tiffany var just då med mig i spåret.
Efter en stunds ropande efter Nanok... stod hon med pulkan still och väntade på oss. Vi inser att det behövs rätt mycket träning. Vi kan ju inte åka på långtur flera dagar och inte få stopp på Nanok när hon sätter fart. Det ska tilläggas att just här uppe på Renberget finns det mycket renar och älgar så det var förmodligen därför hon drog iväg som hon gjorde.


Här kommer Tiffany springandes. Fick vänta på henne flera gånger för hon inte orkade springa så fort som och kom således på efterkälken.


Dags att vända tillbaks. Nu har vi satt Tiffany i pulkan igen. Blir himla kallt när vi måste stå och vänta på Tiffany så nu blev hon nerbäddad och tillsagd med bestämd röst att sitta still. Och ett koppel fastsatt i bak på pulkan så det gick att få stopp på Nanok.


Framme! Blev inte så lång tur som vi tänkt från början eftersom det uppstod problem med Nanoks pulkadragning. 4-5 km ca. Skönt var det ändå. Och nu vet vi lite vad vi har att jobba med och hur vi ska underlätta för oss och hundarna för fortsatt träning.

Avslutar med en bild på mig när jag gick från Hampus i 22 minusgrader.

Perfekt med huvan från merinoullströjan. Och nu använder jag dunjackan vid kortare promenader. Vid längre promenader eller sparkåkning blir det alltför svettigt med dun. Bra med olika funktionsplagg till olika tillfällen.

Igår åkte jag och Sebastian 5 km skidor utan hundar. Då blev det effektiv åkning. På kvällen bjöd han och Ellenor på grillmat. Jättegott!

Idag är det 21 minusgrader ute så det blir ingen skidåkning. Igår var det bara 13 minus.
Imorgon ska det enligt väderprognosen bli 25-30 minus så då blir det bara kortare promenader med hundarna.
Vintern är härlig så länge det inte blåser och det har vi hittills sluppit.

In i stugvärmen

Är lite svårt få bra bilder inne i stugan men tänker leverera lite sådana här. Dottern Fanny önskade en titt in i stugan och det hade jag ju såklart tänkt bjuda på.
Bara det att jag vet att man har en annan smak nere i "södern" så de flesta som läser min blogg tycker säkert att det inte är så märkvärdigt eller rent av fult.
Jag själv tyckte det var avskyvärt med furu innan jag flyttade hit. Nu känns det helt annorlunda. Inte för jag gillar när både väggar, tak och golv är furu men det ger en varm känsla här uppe på vintern när det verkligen är is-is-is-kallt ute.

Skulle gärna måla t ex taket antikvitt, eller vitlaserat. Och även lite detaljer som lister och socklar. Blir lite mer rymdkänsla när det är så litet och trångt. Alltför mycket furuinredning blir ju faktiskt dystert tycker jag.
Men jag älskar min stuga hursom helst... med allt furu.


Tycker så mycket om mina gamla saker som jag släpat med mig i många år. Tjocka familjebibeln måste alltid få en särskild plats. Den kommer från min morfar. Innan han dog gav han den till min mamma som är hans enda barn. (min mormor gifte sedan om sig och min mamma fick fyra halvsyskon).
Den gula fina gips-solen köpte jag på Kreta när jag var där med en man jag var tillsammans med för tio år sedan. Den är så fin. Och fina minne från den resan.
Guldspegeln köpte jag och mina stora barns pappa 1979 när vi flyttade ihop. Vi köpte i stort sett allt på auktion när vi flyttade ihop. Inga stora lån eller avbetalningar på möbler och annat utan det var loppisar och auktioner som gällde. Gillar fortfarande det tänket.

I min mysiga säng har jag Romeo och Julia. Julia fick jag av Fanny på någon födelsedag eller jul för många år sedan. Älskar min lilla Julia, hon är ett märkes-gosedjur. Romeo har jag skaffat här uppe i Arjeplog. Tyckte Julia hade varit ensam länge nog, eller hur Fanny?

Den här vackra gjutjärnspiedestalen stod redan i stugan så jag behöll den för den passade så perfekt in i miljön. Fin va?

Stugan är pytteliten så den här bilden visar typ halva ytan i det enda rummet. (finns liten köksdel också). Har inga TV-kanaler men älskar att ligga i sängen och kolla på film för mig själv. Jag och hundarna vill säga... vi har det så mysigt när vi kollar film. Inte för de tittar på filmer men de tycker verkligen om att ligga bredvid mig och bli klappade.

De här gammelrosa gardinerna fick jag av min mamma för många många år sedan och jag har alltid plats för dem var jag än bor. Tröttnar aldrig på dem. Lilla vita gardinkappan är en avklippt bit från ett gammalt lakan som jag tror är från min mormor. Förr hade man ju sådär fina överlakan som var antingen något broderi på eller virkad spets. Eftersom sådana lakan inte används längre tycker jag det var fiffigt av min mamma att hon tog av den här fina biten och gav till mig. Ger stämning i lilla stugan.
Ser ni den lilla figuren i fönstret? Det är Jesus. Gjord av Sebastian när han gick på kyrkans barntimmar när han bara var några år gammal. Den betyder mycket för mig.


Naturligtvis har jag en härlig braskamin så jag kan få sån där skön värme i stugan. Går fort att värma upp den lilla stugan. Har ved kvar från förra vintern.


En hörna av köket. Eftersom jag älskar Pelargoner så har jag nu tagit in dem för vinterförvaring i stugan så på alla fönsterbrädor står mina älsklingar. Till våren tar jag sticklingar från dem alla så då får jag hur många nya plantor som helst som jag sedan kan plantera utomhus till sommaren. Oj så fint det kommer bli. Tyvärr har jag inga Mårbackapelargoner. Fanns ta mig sjutton inte någonstans att köpa i somras! Inte i Arjeplog, inte i Arvidsjaur och inte i Piteå. Ibland har norrbottningarna ingen känsla för skönhet!!!
Så jag fick nöja mig med lite olika färger på de vanliga Pelargonerna.
På väggen under blommorna ser man en liten skymt av en fantastisk tavla min mamma gjort. En av mina favorittavlor. Ska ta lite bra bilder på alla tavlor min mamma målat till mig och visa. Hon är jätteduktig.
I taket hänger ett sånt där doftkrus som man häller eterisk olja i upptill och så värmeljus nedtill. Den fick jag av en annan f d man jag var tillsammans med i mitten på -90 talet. Han har alltid varit en mycket god vän till både mig och mina barn. Tack Janne för du finns!

Samma del av köket fast annan vinkel.

Lilla fina lampan i ett av köksfönstren. Köpte den i Piteå.

Här står jag alltså inne i köksregionen och tar kort mot ytterdörren. Lilla ängeln som är högst upp fick jag nog av svägerskan Gabi tror jag. Den hänger också med år efter år. Viktigt för mig med andlighet så jag har alltid kors, änglar, någon jesusfigur och bibel, ikoner m m väl synligt för jag vill bli påmind om och matad med andlighet. Behöver inte nödvändigtvis vara kristna påminnelser. En fantastisk och betydelsefull bok jag läste för några år sedan som jag varmt kan rekommendera är Herman Hesses "Siddharta" som är en sann lärobok om livet. Borde alla läsa. Lättläst och berikande.
Tavlan har min mamma målat. Tror det är en av hennes tidigaste alster av hennes konstnärskarriär.
Fotogenlampan ovanför är ännu en sak som jag och barnens pappa köpte i början av vårt förhållande i slutet på -70talet eller början på -80. Hade två från början men jag är så klumpig så jag får vara glad jag bara haft sönder den ena.

Ja nu är det slut på den lilla stugvisningen för den här gången. Blir mer när julen närmar sig och jag har gjort julfint både ute och inne. Är så kul med vinter och jul här uppe för det är verkligen så lätt att få mysig julstämning med den underbara snön.
Ser verkligen fram emot få börja julinreda både ute i stugan, i mitt rum hos Hampus och hemma hos André. Alltså inte så att jag tar över och bestämmer helt hur det ska se ut hos André och Hampus för de har så fint hos sig ändå men vill gärna att det ska finnas lite av mig.

Måste snart visa på min blogg mitt fina massagerum jag har hemma hos Hampus. Inrett med mina gamla saker från Vietnam och nyinköpta saker från Indiska. Mmmm... vad jag älskar det rummet. Blir mycket roligare att massera när det är sådär stämningsfullt i rummet.
Fanny ska få bo i det rummet när hon kommer hit över julen. Hon kommer stortrivas där.

Till sist vill jag visa en mössa jag såg i Skellefteå när vi var där och handlade. Men det var andra saker jag var tvungen att prioritera än denna mössa. Brukar inte vara så fattig att jag inte kan unna mig en mössa då och då eftersom jag är lite möss-"freak". Men jag ska köpa den så fort jag kan. Ååå vad jag skulle vilja ha nya mössor varje vecka helst!

Glad blir jag av färger!

Nya stugan i vinterskrud

Älskade underbara vinter!
Tänk om vintern kunde fortsätta så här... då skulle det vara helt fantastiskt. Kallt och några decimeter snö. Ingen blåst och när det har snöat har det vräkt ner massor på ett par dagar och sedan uppehåll en-två veckor. Perfekt. Och vi har haft ovanligt mycket sol också. Helt perfekt!
Arjeplog är så vackert så vackert i vinterskrud.
Just nu känns det som Sveriges paradis att få bo här uppe.


Jag och hundarna har varit ute i stugan nu i några dagar och haft det hur skönt som helst. Nanok blir duktigare och duktigare för varje dag. Hon springer och ser så lycklig ut i snön ute i stugan. Märks att hon älskar snö! Hennes dykningar ner i snön skulle jag vilja filma. Efter dykningen försöker hon liksom simma i snön. Ser väldigt speciellt ut.


Min fina lilla stuga i härlig vinterskrud. Denna stuga går man förbi när man ska till den förra stugan som ligger på Lillön. Vägen/stigen dit går bakom. (eller baki som man säger här uppe)

Trivs minst lika bra i denna stuga. Nästan bättre till och med. Som det känns just nu i alla fall.

Mina kompisar fåglarna får mat på tre olika ställen. Just nu är det nästan bara Talgoxarna som visar sig. En och annan Domherre, Talltita och Nötskrika har jag sett. Senare under vintern kommer det en massa olika fåglar i omgångar. Det är så himla roligt tycker jag. Har fått ett par stycken fågelböcker av min mamma och så har jag köpt en kikare. Så nu har jag lärt mig en hel del om fåglar. Det blir något särskilt med fågelskådning när man sitter ensam i en stuga utan annan social stimulans. Men jag är så glad för det och stortrivs med det livet.


Grannungarnas gungställning i vinterskrud.

Fyrhjulingen i vinterskrud.

Lekborgen i vinterskrud.


Utsikt från stugans trapp. Grannungarna har fått en ny skoter så spåren efter deras framfart syns tydligt här.

Här har vi den efterlängtade skotern. Jag och Sebastian ska försöka få tag i en liknande. Hade tänkt köpa skoter förra vintern men André lyckades övertala mig att inte köpa någon. Han tycker det är för dyrt att ha skoter för den lilla användningen man har för den.
Men va sjutton... jag måste få ha lite kul åtminstone en vinter med skoter. Jag och mina killar kan komma iväg på lite roligare pimpling ute på Hornavan om vi har en skoter att komma iväg på. Att bara kunna pimpla ute i stugan eller i Rapatjärn känns inte så roligt. Så denna vinter blir det en skoter så fort vi hittat en prisvärd sådan. André som inte är det minsta intresserad av skoteråkning eller fiske förstår jag att han tycker det är onödigt.


Utsikt från trappan åt annat håll. Den såg så vacker ut den ensamma björken där med sina frost- och snötyngda grenar och med den bleka solen i bakgrunden.

Här ser ni ensamma björken några meter ifrån. Till vänster bakom träden ligger bastun.

Vinterbjörkarna som var på förra bilden till vänster syns här igen ännu lite längre ner taget från gården utanför grannens hus.


Här kommer Nanok springande i full fart. Lyckades fånga en skymt av henne.

Ååå så härligt och kul det är med snön! Och att få springa lös hela dagarna ute på landet. Det var verkligen med ett välmående kroppsuttryck hon rullade sig i snön nedanför mina fötter.

Här kommer hon i full fart från andra hållet och då hann jag inte få med hela henne på bild.

Här sa jag åt Nanok att vara still och då ser hon genast uttråkad ut. Men hon är en glad och tacksam hund. Vi har verkligen fått tag i en hund som passar oss, det är jag glad över.


En bild upp i skyn. Denna dag var det så härligt vackert ute så jag tog hur många bilder som helst. Skulle gärna vilja få med alla mina känslor i bilderna också.
Kan ni känna min glädje, entusiasm och sprittande energi? Galet kär i vinter-Arjeplog när det är så här!

Tomten kall och frostig minst sagt...

Men jag tror att tomten trivs bättre här uppe än i Enköping... han sa det förra vintern till mig...


Vy från bastun över Hornavan. Bakom träden till vänster ligger "gamla" stugan. Är en bit av Lillön som syns. Så det är inte särskilt långt jag flyttat.

Ja här kommer ännu en bild som jag tyckte jag fick in en kärlekskänsla i.
Mycket kärlek.
Grannens lilla uthus syns som står nere vid sjön. Där har de alla sina nät som de brukar lägga ut. Smart att lägga ut nät året runt så har man ju fisk så gott som gratis! Sik, Abborre, Öring är inte fyskam minsann.

Samma uthus.
Samma känsla av kärlek, värme, lycka... Tomtebolycka är det i ordets rätta bemärkelse.
På uthusets bortre ände tänkte jag och Lisa att vi skulle fixa till så vi kan ha höns där. Lisa vill också ha höns precis som jag så det ska bli roligt att ha tillsammans.

Vinterbjörkar i viken intill Lillön. Galtis syns lite grann upptill.

Solen smög fram och visade sig såhär fint vid husknuten.

Ser ni så nedtyngd grenen är av frost och snö. Fast det varit så kallt nu en längre tid så har det ändå varit hög luftfuktighet så därför har frosten byggts på träden hela tiden. Det är därför det är så extra vackert ute nu med blek sol och mystisk magisk dimma. Bara sådär lagom mycket. Inte tjockdimma utan bara sådär lätt slöjdimma.

Bastun. Den är välanvänd kan jag säga. Lisa och Krister och deras barn badar bastu ofta året runt. Jag har inte varit med någon gång ännu men det ska nog bli av nu när jag flyttat upp närmare dem. Nya stugan ligger alldeles bakom bastun.

Ännu en vinkel på min stuga. Än så länge har vi inte så mycket snö men det dröjer inte länge förrän snön går halvvägs upp till fönstren. Känns lite konstigt just nu men jag vet att blir så.

Det här är ett sådant där vindspel som klingar så vackert i vinden. Den här är gjord som flera delfiner och där det då hänger klockor ner från. Hade tänkt ta bort den förut men hörde vilket fint klirr den hade när vinden tog tag i den. Och så brukar fåglarna sitta på den så då tänkte jag att då kan jag ju inte ta bort den.
Mina kompisar måste få ha kvar den om de är vana sitta på den.

Ja det var det för denna gång... har så mycket mer att visa och berätta.

Men nu är vi hungriga och ska göra oss iordning och gå ut och äta på restaurang. Ska bli gott, var länge sedan.

Jag, André och Sebastian har idag varit ute och åkt skidor. Var så kul så kul så kul. Och väldigt roligt att Sebastian börjat tycka om att åka långfärdsskidor.
Bilder kommer på den turen alldeles snart.
Imorgon ska det (enligt väderprognosen) bli en till sån där solig och kall fantastisk vinterdag... så då åker skidorna på igen. Och kanske vi får med även Hampus imorn!




Gediget hantverk

Tidigare sydde jag en jättefin Samemössa som jag stolt visade upp här på bloggen tidigt i våras. Nu har jag äntligen sytt färdigt mina Samehandskar!
Wow känner mig så stolt som sytt dessa saker alldeles själv efter konstens alla regler. För det är ju nämligen så med Samehantverk att det ska göras rätt och riktigt. Inga egna påhitt. Om jag inte haft Ingegerd på jobbet hade jag aldrig kunnat sy sådana här skapelser.


Den här mössan är den varmaste jag har. När vi förra veckan hade 22 minusgrader så var mitt huvud helt skyddad mot kylan. Blåser inte in någonstans för mössan är sydd exakt efter mitt huvudmått.


Likadant med handskarna. De är sydda som ett skal och så stoppar man in ett par ullvantar eller vad man vill. Jag råkade ha fått ett par stickade Arjeplogsvantar av André där det var instoppade fleecevantar som foder. Så nu kan jag använda fleecevantarna både till dessa renhandskar och Arjeplogsvantarna.

Samekläder är samma princip som att sy en folkdräkt, inga genvägar eller fusk, utan efter gammal tradition och man måste ha en läromästare som synar sömmarna.
Ändå finns det såklart vissa sömmar och annat som Ingegerd inte tycker jag gjort tillräckligt noga, men va sjutton jag kan inte vara fullärd på första försöket.


Ser ni så fint de matchar varandra? Snoddarna och toffsarna görs också på ett speciellt sätt. Inte ens det görs hur som helst efter eget huvud utan enligt visst mönster. Skulle inte kännas bra använda det om det inte var gjort på rätt sätt.

Det finns många som gör beställningar av Ingegerd för hon är verkligen en av de bästa Samehantverkarna här uppe. För bara ett litet tag sedan vann hon ett kulturpris just för sitt fantastiska sömnadshantverk. Hon syr verkligen precis allt... koltar, mössor, handskar, kappor, väskor m m.
Och nu när jag fått inblick i hur avancerat det är med sömnaden så är jag ännu mer imponerad av hennes hantverk än jag tidigare var. Tror inte man riktigt förstår allt jobb och all tid det tar att sy minsta lilla sak.
Och för att inte tala om tennbroderier som pryder många Sameplagg och väskor, armband och mycket annat. Jag började med tennbroderi för över ett år sedan och jag orkar knappt ta fram det längre för det är så förbaskat svårt att få det jämnt och snyggt.
Men Ingegerd har gett sig sjutton på att jag ska komma igång med tennsömnaden. Och det är klart det skulle vara roligt att kunna behärska den tekniken eftersom det är oerhört vackert som detalj.

Jag vill så gärna sy mig ett klockarmband av renskinn med tennbroderi på. Och det är ju bara så att jag får helt enkelt bita ihop och sätta igång. Material har jag sedan länge tillbaks...
Tänk så fantastiskt det skulle vara ha klockarmband, andra tennarmband, plånbok, mobilfodral, ett par olika väskor, halsband, örhängen... som jag själv gjort i renskinn med tennbroderi på!

Samekulturen är så fascinerande tycker jag. Finns hur mycket som helst jag skulle vilja göra. Även kläder i de klassiska Samefärgerna. Jag kan ju inte gå omkring i kolt men gärna kläder som är Sameinspirerade och som är sydda efter den traditionen. Och jag har ju den bästa läraren och hjälpen jag kan få här uppe... Ingegerd.

Här är lite smycken jag tycker om:


Snöstjärneörhängena har jag köpt på vår fantastiska Viltaffär. Finns som halssmycke också.
De silverörhängena som är under stjärnorna har jag köpt på Tradera, tycker de såg så Samiska ut och de har verkligen varit mina favoriter.
Örhängena längst ner är äkta Sameörhängen som jag köpte på Jokkmokksmarknaden i år. Otroligt vackra tycker jag. Använder dem när jag vill vara extra fin.
Halsbandet har jag själv gjort och är också en klar favorit att ha på mig när jag ska iväg på nåt och vill känna mig fin. Då blir det halsbandet och Sameörhängena.


Vill gärna visa dessa örhängen också. De röda har jag själv gjort. Inte så märkvärdiga men är snygga ändå. De gröna örhängena har hängt med i många år. Tröttnar aldrig på dem tycks det som. Köpte dem när barnen och jag var i Vietnam somrarna -96 och -97.

Vietnam var en så stark upplevelse och jag kommer ihåg i stort sett varje dag av de två somrarna vi var där. Speciellt när vi åkte upp i bergen mot Kinagränsen, Sapa. Där bodde minoritetsfolk, de flesta Mhong. När jag ser korten vi tog därifrån påminner kläder och färger jättemycket om det Samiska.
Skulle kunna skriva och berätta hur mycket som helst om vår tid i Vietnam. Men det är ungefär som att beskriva hur härligt och annorlunda det är här uppe! De flesta som inte varit där... eller här... förstår inte. Men för mig har det betytt mycket för min egen utvecklings skull. Att vidga vyerna. Framför allt själsliga vyer.

Dagens promenad

20 minusgrader i morse... det var kallt! Nu är det bara 15 minus. Önskar hela vintern kunde vara som den här dagen för solen skiner från blå himmel och det är vindstilla ute! Perfekt. Då gör det inget att det är 15-20 grader kallt.

Efter tvättstugans bestyr tog jag med mig hundarna och sparken. Tänkte att Tiffany får sitta i korgen så vi kan vara ute en stund. Och Nanok hon drog iväg med oss på sparken! Gick jättefort emellanåt.
Superkul!


Åååå... va Nanok lider när hon måste sitta still en stund för fotografering!

Och en gång till!
Men visst är det perfekt att kunna ta med båda hundarna en längre stund. Så länge det är plogade vägar utan sand så funkar det finfint med sparken. Men så fort det snöat och inte vägarna hunnit bli plogade så är det genast tungt med sparken. Och sandar gör man inte när det är minusgrader ute vilket det är nu ända fram till slutet av april-början på maj.
Tyvärr är det inte min fina röda spark som vi har just nu. Min spark har Hampus fått.


Slutet av promenaden. Viken alldeles utanför André. Sjöutsikt från tomten är ingenting ovanligt att folk har här i Arjeplog. Vintern är Arjeplogs bästa årstid. Då är allt så vackert så man dånar!

Hundpromenad

Det är så skönt med snön och kylan. Såg verkigen inte fram emot vintern men nu känns det bara jättebra.
Nanok tycks trivas utmärkt i snön. Hon liksom dyker ner i snödrivorna som om hon ska försöka simma i snön. Ute i stugan springer hon lös och kära nån så lycklig hon blir och springer som en liten vit raket runt omkring!
Tiffany däremot är måttligt förtjust i snön. Blir lite för kallt om tassarna. Så det är lite besvärligt att bestämma hur långa promenader jag ska ta med hundarna. Nanok vill helst vara ute på timslånga promenader men Tiffany helst bara 5-10 minuter.
Och jag tycker också det är skönt vara ute och gå länge i den härliga klara luften och knastrande snö under fötterna.


Här ser Nanok kanske inte så glad ut men det är för jag sa åt henne att sitta still och det är hemskt besvärligt tycker hon. Verkligen inte lätt ta kort på den här hunden som har så mycket spring i benen.


När vi klev ut från porten på morgonen stod den här gigantiska lastbilen utanför. Den såg så bautastor ut när den hade flaket uppfälld i luften.


Vi mellanlandade en stund hemma hos Hampus. Försökte få båda hundarna att vara still samtidigt vilket i stort sett är omöjligt.


Samma sak här. Ständigt i rörelse. Hur svårt kan det va stå still några sekunder?


Både lördag och söndag åkte jag och André skidor. Nanok ska lära sig dra och det gick förvånansvärt bra måste jag säga. André har skatingskidor så det var han som fick åka med Nanok. Jag ska försöka få tag på ett par billiga, helst begagnade. Har kostat på så väldigt mycket utrustning ändå senaste året så jag måste vänta tills något billigt dyker upp.


Blev ett par bilder på självaste spåret i lördags. Var totalt omöjligt få bild på Nanok och André in action.
Igår var Sebastian med oss ut i spåret vid Djuptjärn. Tog en jättefin bild på Sebastian men råkade klantigt nog radera den. Hoppas han följer med ut fler gånger så jag får chansen ta ny bild.
Hampus har sagt att han vill följa med ut och åka också så hoppas det kan bli av.

När André jobbar på dagarna så skulle jag och killarna kunna åka tillsammans ibland. De är ju för det mesta arbetslösa (synd nog i o för sig).

Idag har vi riktigt kallt här uppe. 20 minusgrader! Hade tänkt åka skidor men får se hur det blir, är lite för kallt.

Vinterkläder

Nu ska det bli modevisning här på min blogg. Jag vet ju att det finns en hel del tjejer som blivit kändisar pga sina modebloggar! Helt sanslöst tycker jag. Tänk att öppna en blogg och så gå ut på stan och handla (eller "shoppa" heter det ju numera löjligt nog) kläder som man tycker om... och sen ställa sig och posera i kläderna och ställa in kameran på självutlösaren (konstigt ord???) och så "klick, klick, klick" så har man en radda kort som man tar in på sin blogg... och efter ett tag så är man kändis pga sina heta trendiga kläder.
Ja, det gäller inte mig i alla fall... jag har aldrig varit in och kollat deras modebloggar, är antagligen jättebra bloggar och välformulerade. Men det känns lite märkligt att man kan bli så känd på en modeblogg.

Hur som helst kommer det lite mode eller "fashion" här också. Vinterkläder här uppe är helt annorlunda än i södra Sverige. Här kan man inte bara köpa kläder för att de är snygga utan de måste verkligen kunna hålla kyla och storm från kroppen. Så nuför tiden handlar jag aldrig kläder på HM. Det blir de riktiga friluftsbutikerna.
Här får ni lite smakprov:


Min älskade Fjällrävenjacka som jag köpte för ett år sedan i Haparanda. Funkar hela vintern utom när det är som kallast, dvs kallare än -25 grader. Då är det dun som gäller och då har jag min blå BikBok-jacka som jag faktiskt köpte innan jag flyttade hit... och den funkar förvånande nog.


Här är en annan mycket användbar dunjacka. Northface är inte att förakta. Denna super-super lätta dunjacka är perfekt att ha året runt, väger endast 330 gram. Perfekt att ha i ryggsäcken, nedstoppad i en packpåse tar den nästan ingen plats alls, och väger som sagt nästan ingenting. Skön att ta på sig även sommartid på kvällarna när det är kallt på fjällvandringarna eller cykelturerna. Kan jag verkligen rekommendera.


Den här Haglöfs fleecejackan köpte jag också förra året i Haparanda. Även den är perfekt att ha året runt här uppe i blåsten, insidan är nämligen i s k windstopper-material.

Nackdelen med att bo så nära fjällvärlden är att det blåser så förbannat mycket. Ibland blir jag så less på denna blåst och vill inte bo kvar. Men när jag då tänker efter vad jag har för alternativ så är det bara att bita ihop och vara nöjd med att bo i Arjeplog.
Var ska jag annars bo? Aldrig i livet att jag flyttar ner till Uppland igen, till all stress. Och ska jag bo här uppe i Norr så känns det tämligen ointressant att bo i inlandet eller vid kusten.
Men men... tiden får utvisa om jag stannar eller kommer på andra tankar. Jag har ändrat mig förr och kan såklart ändra mig framöver också.


Wow! Mina nya finska stövlar. Kuoma. De är så himla himla snygga och så himla himla sköna! Köpte dem för ett par dagar sedan. Vi har en jättebra skoaffär här i Arjeplog. Har varit nöjd med alla skor och stövlar jag köpt där. Och inte är det dyrare än nån annanstans heller.
Man kan maskintvätta dessa stövlar... bra va? Det som jag verkligen gillar här uppe är att vintrarna är så vita och torra så man kan ha vita eller väldigt ljusa stövlar och kängor utan att de blir smutsiga. Inget slask och grusmodd på trottoarer eller vägar. Bara vit härlig snö!


Den här Firefly jackan köpte jag för flera år sedan på Intersport. Den tycker jag fortfarande väldigt mycket om, och funkar också jättebra här uppe höst och vinter när det inte är kallare än 5-10 minusgrader.
Tycker den passar så bra till mina nya stövlar. Och så köpte jag vita överdragsbyxor häromdagen så nu känner jag mig otroligt snygg när jag går ut!


Rosa! Jag älskar verkligen rosa... alltså inte på allting och inte alltid. Men jag blir ändå glad av rosa och röda kläder.
Adidasjackan köpte jag i våras när jag verkligen suktade efter färg färg färg. Naturen här uppe på våren (dvs maj och halva juni) är det mest färglösa man kan tänka sig. Inte alls så härligt och vackert som i södra Sverige. Då vill jag belamra mig med färg överallt.
Det rosa understället köpte jag i förra veckan när vi var i Skellefteå. Känns så uppiggande när jag får ha färgglatt intill kroppen.


Merinoull är fantastiskt skönt och varmt och otroligt funktionellt. Det ska jag köpa lite då och då. Är ju väldans dyrt så helst ska det vara nåt nedsatt pris på plagget, men det är inte så ofta. T-shirten fick jag av André när jag fyllde år och Lundhags-linnet köpte jag i somras när vi var i Stockholm.


Den här underbara Aklima-merinoulls-tröjan fick jag av André i våras! Han är väldigt snäll som kostar på mig så fina saker... bara för att han vill överraska mig ibland. Sådant är väldigt uppskattat. Just den här modellen kan jag varmt rekommendera alla frilufsande människor. Luvan kan vikas ner så den antingen är som en polokrage, eller så tar man den bakom huvudet och nacken så halsen blir mer fri, eller så kan man dra huvan över huvudet så har man en heltäckande skön tröja när det är iskallt.


Mössor har jag en väldigt stor passion för. Köper flera varje vinter. Här är mina favoriter för tillfället. Fjällrävenmössan köpte jag förra vintern och tycker lika mycket om den fortfarande. Norgemössan köpte jag i somras när jag och André var ute på vår 50-mils cykeltur till Norge. Den var naturligtvis på rea och då passade jag på att få mig en snygg ny mössa till vintern.

Den svarta stickade "kepsmössan" hade jag hela hösten. Snygg och skön. Nu är det för kallt och snöigt att använda den. Mina superhärliga vita Barts-öronmuffar är verkigen varma och härliga. Jag har ju tidigare haft öronmuffar som jag köpt på typ HM eller liknande men jag kan lova att dessa är av en helt annan klass. Om jag nu ska nånstans och av någon anledning inte vill förstöra frisyren så har jag varma öron som tur är. Avskyr att frysa.
Och frysa behövar man ju inte med rätt kläder och grejer.


Mina jättefina varma och sköna hemstickade sockar! Visst är jag duktig som stickar såhär fint? Snart klar med ett par till... grå. Det är liksom så roligt att sticka sockar och annat här uppe eftersom användandet av ullplagg är i stort sett helt nödvändigt på vintern. Och hemstickat är så mysigt, bara känslan av att ha stickat själv...


Hestra-handskar. Dessa är nog det allra viktigaste bland mina vinterkläder. Händer och fötter får bara inte bli kalla! De svarta har jag när jag åker längd-och tur-skidåkning. Fodret går att ta ur vilket är så gott som helt nödvändigt när man är ute hela dagarna på skidor. Inte skönt om man blir för svettig om händerna heller. Då är det så skönt att bara ha den yttre delen som vindhandske.
De vita handskarna är nog de allra skönaste jag nånsin haft på mina händer. Fodret är supermjukt och är som fingervantar inuti. Och så är hela handsken så följsam. Passar utmärkt i backarna på utförsskidorna.
Evelina lånade de vita handskarna förra vintern och hon gillade dem verkligen! Ett tips till den som vill köpa nåt fint till Evelina i julklapp! Micke t ex...


Mina favorit-Buffar. Jag använder inte halsdukar längre. Bara buffar eller såna där "fuskpolosar". Mest använder jag dem runt halsen, men även som mössa eller hår/pannband.
Den blåmönstrade har fleecefoder på halva längden.

Ja det var min lilla modevisning. Blir jag kändis nu?

Jag känner mig mer välklädd och snygg nuför tiden när jag i stort sett bara handlar sådant här. Tänk att man ändrar sig så mycket. Är liksom knappt intresserad av nåt annat än funktion och komfort. Men såklart ska det vara snyggt också. Annars är det inte kul att kosta på så dyra kläder.

Köpte en jättesnygg Bergans-tröja/jacka till Evelina när hon fyllde år. Visste inte om hon skulle gilla den, men det gjorde hon. Det var roligt tycker jag.

Nej, nu ska jag och Tiffany åka ut till stugan och mysa för oss själva. Nanok och André stannar inne i Arjeplog.

Ha en bra AllaHelgons-helg!

Vinter igen

I år har vintern varit lite försiktigare med sin framfart än förra året. Än så länge. Lite lättare hänga med i omställningen. Förra året rasade vintern in väldigt dramatiskt och jag är tacksam om den invandrar lite stillsammare... Den behöver inte vara lika sträng och bister som den förra heller...

Fast vi fått ca 3 dm snö så har inte skidåkningen kommit igång, det har varit kallt på nätterna men rätt varmt på dagarna så snön är inte skidåkvänlig än. Annars ser jag fram emot få sätta på skidorna på fötterna.

   
Hornavan ångar 


Vinter-Galtis i solnedgång


Kylig kärlek


Lada på stolpe utanför Silvermuséet


Vår vackra kyrka i vinterskrud.
Där går jag in lite då och då för mig själv. Tänder ljus för mina kära som inte finns här längre. Och så sitter jag gärna och läser i någon av alla böcker som finns till försäljning, ibland köper jag något. Finns böcker, cd-skivor, ikoner, kort. Man stoppar pengar i en bössa på väggen. Härligt att det funkar här uppe i glesbygden. Ingen stjäl något i kyrkan vad jag vet. 

I början när jag bodde här var jag så inrotad med att vara på min vakt mot tjuvaktiga och oärliga människor... men nu har jag vant mig vid Arjeplogarnas ärlighet. Bara vissa säsonger man behöver vara mer försiktig när turisterna invaderar Arjeplog.

Snart börjar testsäsongen då ökar Arjeplogs befolkning med det dubbla nästan! Inne i samhället bor det ca 1800 personer, och testarna kan ibland vara uppåt 1500 st. Nu har det väl minskat lite med testare sedan lågkonjunkturen men nog märks det tydligt ändå att Arjeplog blir lite mer "crowdy" än vanligt... och på söndagar när de har ledigt så hyr de alla skotrar som finns och syns och hörs överallt.


Här testas ett litet större fordon på Hornavans tjocka is! Otroligt så mycket fordon det testas på Hornavan och andra sjöar här varenda varenda vinter. 

Och jättemånga Arjeplogare hyr ut sina hus till testarna och tjänar multum! Vissa av uthyrarna bor då själva i sina stugor (som nästan alla har här) eller bor i husvagn. Men med tanke på hur mycket pengar de får på uthyrningen så förstår jag att det är värt det. Då kan de renovera sitt hus utan att ta lån, köpa lyxiga prylar till hemmet, åka utomlands och en massa annat roligt.


Själv nöjer jag mig och ser fram emot härliga turer på skidorna.


Och utförsåkning på Galtis och i Jäkkvik.

Hoppas alla får en härlig vinter!

 


RSS 2.0