Dans och fest
Bort med alla bord och stolar och så blev det bröllopsvals. Evelina och Mike gled över dansgolvet. Så söta så söta.
Alla beundrade dem. Valsstegen var kanske inte perfekta men fint och i takt i alla fall.
Se så glada de är. Herr och Fru Pihl.
Ja det där klarade ni ju galant!
Nu fortsätter lite annan dans och gästerna är välkomna upp på dansgolvet.
Här blev det fart minsann på Lillemor och Danne!
Micke kör vidare med att skaka loss på dansgolvet.
Heja Marie! Vad kul att du också kom med upp på dansgolvet. Det är ju så roligt att dansa!
Camilla gick inte av för hackor heller. Tror hon hade Daniels dotter Lisa med sig på dansgolvet?
Ursäkta att jag inte har koll ens på vilka barn som tillhörde vem : (
Den här dansen var nästan roligast av allt. Vem som kom på den vet jag inte. Kallas i alla fall för "Fuldansen". Alla försökte dansa så fult de kunde. Jättekul!!!
Jag och min moster försökte dansa så fult som möjligt och hade väldigt skoj.
Danne vill också gärna dansa fuldans. Och så är det kanske hans dotter som syns tillsammans med honom.
Tjejerna hade mycket roligt tillsammans under hela bröllopsfesten.
Och sedan blev det findans minsann. Här visar Camilla upp sina buggkunskaper och fick med sig Fanny. Såg mycket bra ut måste jag säga.
Det var kanske inte så lätt för Evelina att hoppa runt på dansgolvet med sin gravida mage men hon höll igång så mycket hon kunde ändå.
Efter några öl innanför västen på Hampus så bjöd han upp mig på lite dans. Han var ju duktig på att bugga när han var i 10-års åldern då han dansade med i Ena bugg och swing i Enköping.
Gick inte hela tiden så bra men vi gjorde så gott vi kunde och hade i alla fall roligt som ni ser.
Här lyckas vi lite bättre. Tack för dansen Hampus.
Sebastian bjöd upp sin lillasyster och de såg så rara ut när de dansade.
Jag och Micke försöker oss på en foxtrot. Gällde hålla reda på stegen så därför ser vi verkligen koncentrerade ut.
Här har vi ännu ett par som tycker om att bugga.
Här har vi brudparet igen som dansar... kanske till Carolas låt "Mickey" som jag vet att Micke gillar.
Min moster och min Fanny dansade in i det sista. Moster var den bästa på att dansa twist när det spelades tidiga 60-tals låtar.
Ja stämningen var hög under festligheterna och dansen som ni ser.
Lillebror Leif och jag dansade också men här var det avklarat och vi tar väl igen oss lite.
Här ser vi lite gladare ut. Det är inte så ofta vi träffas nuför tiden. Det skiljer ju nästan 100 mil mellan oss. Jag har inte ens varit hos honom och familjen sedan de köpte radhuset i Vendelsö för flera år sedan.
Så här kan man göra när man behöver vila lite mitt i all dans och lek med de andra barnen.
Jonas och Micke verkar ha djupa diskussioner.
Mmmm... vilken härligt fin och ömsint bild på Camilla och hennes man. De ser nykära ut.
Systrarna släcker törsten med lite olika dryck. Fannys lite starkare än Evelinas antar jag.
Vad är det vi fnissar åt? Kommer jag inte ihåg.
Hampus håller om sin sin storasyster. Gulligt.
Hej tjejer! Skål... tror inte jag såg er på dansgolvet men jag kanske bara var upptagen med min egen dans.
Äldsta och mellan-brorsorna. Tyvärr missade ju minsta brorsan bröllopet för han försov sig hos en kompis.
Här är fyra av mina fem barn... Hampus, Evelina, Fanny, Sebastian. Det skiljer 2,5 år mellan varje barn. Wilmer som är yngst och som olyckligtvis inte var med... är 3,5 år yngre än Hampus.
Under småbarnstiden tyckte jag inte själv att det var så betungande att få barn så tätt men andra människor omkring mig ojade sig så väldigt mycket. Så kom jag ihåg en gång när alla fem barnen klättrade upp i en rutchkana i en lekpark, och jag stod där och tittade på dem och tänkte: "Det ser väl inte ut att vara så många barn". De flesta jag kände hade ju tre barn och jag hade alltså två fler än dem, det var väl inte så mycket mer? tänkte jag.
Fyra generationer... om man räknar med Lillprinsen i magen också.
Glad mamma, mormor och blivande gammelmormor, glad dotter, dotterdotter och blivande mamma, glad dotter, mamma och blivande mormor. Hängde ni med?
En gång till... bara för vi är så fina tillsammans.
Nu är bröllopsfirandet slut!
Tack tack Henrik för din insats och såg till att allt förflöt som det skulle. Här är han mer passande klädd för ett bröllop. Det var bra du bytte om. Tack alla andra underbara människor som var med och gjorde Evelinas och Mickes stora dag till ett fint minne för dem resten av deras liv!
Om någon vill se det jag spelade in med videokameran kan höra av sig till Micke och Evelina för de har fått kopia på filmen.
Tusen kramar till er alla!!!
Alla beundrade dem. Valsstegen var kanske inte perfekta men fint och i takt i alla fall.
Se så glada de är. Herr och Fru Pihl.
Ja det där klarade ni ju galant!
Nu fortsätter lite annan dans och gästerna är välkomna upp på dansgolvet.
Här blev det fart minsann på Lillemor och Danne!
Micke kör vidare med att skaka loss på dansgolvet.
Heja Marie! Vad kul att du också kom med upp på dansgolvet. Det är ju så roligt att dansa!
Camilla gick inte av för hackor heller. Tror hon hade Daniels dotter Lisa med sig på dansgolvet?
Ursäkta att jag inte har koll ens på vilka barn som tillhörde vem : (
Den här dansen var nästan roligast av allt. Vem som kom på den vet jag inte. Kallas i alla fall för "Fuldansen". Alla försökte dansa så fult de kunde. Jättekul!!!
Jag och min moster försökte dansa så fult som möjligt och hade väldigt skoj.
Danne vill också gärna dansa fuldans. Och så är det kanske hans dotter som syns tillsammans med honom.
Tjejerna hade mycket roligt tillsammans under hela bröllopsfesten.
Och sedan blev det findans minsann. Här visar Camilla upp sina buggkunskaper och fick med sig Fanny. Såg mycket bra ut måste jag säga.
Det var kanske inte så lätt för Evelina att hoppa runt på dansgolvet med sin gravida mage men hon höll igång så mycket hon kunde ändå.
Efter några öl innanför västen på Hampus så bjöd han upp mig på lite dans. Han var ju duktig på att bugga när han var i 10-års åldern då han dansade med i Ena bugg och swing i Enköping.
Gick inte hela tiden så bra men vi gjorde så gott vi kunde och hade i alla fall roligt som ni ser.
Här lyckas vi lite bättre. Tack för dansen Hampus.
Sebastian bjöd upp sin lillasyster och de såg så rara ut när de dansade.
Jag och Micke försöker oss på en foxtrot. Gällde hålla reda på stegen så därför ser vi verkligen koncentrerade ut.
Här har vi ännu ett par som tycker om att bugga.
Här har vi brudparet igen som dansar... kanske till Carolas låt "Mickey" som jag vet att Micke gillar.
Min moster och min Fanny dansade in i det sista. Moster var den bästa på att dansa twist när det spelades tidiga 60-tals låtar.
Ja stämningen var hög under festligheterna och dansen som ni ser.
Lillebror Leif och jag dansade också men här var det avklarat och vi tar väl igen oss lite.
Här ser vi lite gladare ut. Det är inte så ofta vi träffas nuför tiden. Det skiljer ju nästan 100 mil mellan oss. Jag har inte ens varit hos honom och familjen sedan de köpte radhuset i Vendelsö för flera år sedan.
Så här kan man göra när man behöver vila lite mitt i all dans och lek med de andra barnen.
Jonas och Micke verkar ha djupa diskussioner.
Mmmm... vilken härligt fin och ömsint bild på Camilla och hennes man. De ser nykära ut.
Systrarna släcker törsten med lite olika dryck. Fannys lite starkare än Evelinas antar jag.
Vad är det vi fnissar åt? Kommer jag inte ihåg.
Hampus håller om sin sin storasyster. Gulligt.
Hej tjejer! Skål... tror inte jag såg er på dansgolvet men jag kanske bara var upptagen med min egen dans.
Äldsta och mellan-brorsorna. Tyvärr missade ju minsta brorsan bröllopet för han försov sig hos en kompis.
Här är fyra av mina fem barn... Hampus, Evelina, Fanny, Sebastian. Det skiljer 2,5 år mellan varje barn. Wilmer som är yngst och som olyckligtvis inte var med... är 3,5 år yngre än Hampus.
Under småbarnstiden tyckte jag inte själv att det var så betungande att få barn så tätt men andra människor omkring mig ojade sig så väldigt mycket. Så kom jag ihåg en gång när alla fem barnen klättrade upp i en rutchkana i en lekpark, och jag stod där och tittade på dem och tänkte: "Det ser väl inte ut att vara så många barn". De flesta jag kände hade ju tre barn och jag hade alltså två fler än dem, det var väl inte så mycket mer? tänkte jag.
Fyra generationer... om man räknar med Lillprinsen i magen också.
Glad mamma, mormor och blivande gammelmormor, glad dotter, dotterdotter och blivande mamma, glad dotter, mamma och blivande mormor. Hängde ni med?
En gång till... bara för vi är så fina tillsammans.
Nu är bröllopsfirandet slut!
Tack tack Henrik för din insats och såg till att allt förflöt som det skulle. Här är han mer passande klädd för ett bröllop. Det var bra du bytte om. Tack alla andra underbara människor som var med och gjorde Evelinas och Mickes stora dag till ett fint minne för dem resten av deras liv!
Om någon vill se det jag spelade in med videokameran kan höra av sig till Micke och Evelina för de har fått kopia på filmen.
Tusen kramar till er alla!!!
Renskiljning och utbildning!
Snart ska jag iväg på renskiljning! Älskar det verkligen. Vilken fart det är och så många renar det är! Känslan att vara mitt bland hundratals renar är obeskrivligt. Som en saga eller en annan värld. Och alla renskötarna som springer med lasso och skickligt fångar in de kalvar som ska märkas. Och barnen är med sina föräldrar ända från de kan stå och gå själva, alltså från 1-års åldern! När de bara är några år gamla får de lära sig att märka öronen på kalvarna. Här är ungarna vana att få hantera kniv mycket tidigt i livet.
Ska visa bilder på detta sedan. Men jag ska mest filma med videokameran.
Så ska jag berätta att jag ska ta jägarexamen, börjar den 4 februari. Teori under vintern och sedan skjutprovet i vår. Sedan kan jag ut och skjuta min egen mat! DEt ni!
Hej så länge... nu åker jag iväg till renarna i Rävudden!
Ska visa bilder på detta sedan. Men jag ska mest filma med videokameran.
Så ska jag berätta att jag ska ta jägarexamen, börjar den 4 februari. Teori under vintern och sedan skjutprovet i vår. Sedan kan jag ut och skjuta min egen mat! DEt ni!
Hej så länge... nu åker jag iväg till renarna i Rävudden!
Vigseln och middagen
Vet inte om jag tidigare varit på något bröllop där så många stått och snyftat och torkat tårarna när brudparet trätt in i kyrkan och stegat gången fram till altaret. Det var rart, fint, rörande, känslosamt.
Första bilden blev suddig, kanske för alla reste sig samtidigt och kyrkgången är rätt kort så det gäller att snabba sig på för att få ett kort.
Här står de... beredda att ingå äktenskap. Det är så rörande och högtidligt, tiden står still och ingenting i världen känns viktigare just då. Evelinas hår är slående vackert! Klänningen likaså fast man ser bara en liten bit i ryggen av den. Mickes smoking hade ett tyg som var vävt mycket elegant.
Och de sa båda JA!!! Nygifta och vända mot skaran av familj, släkt och vänner. Så underbart romantiskt och glädjefullt! Man anar den lilla gravidmagen under klänningen bakom brudbuketten.
En vacker sång som heter "Utan dina andetag" sjöngs av en tjej som heter Cecilia. Fantastiskt vackert! Organisten heter Per Lind och både jag och min bror Klas känner honom sedan långt tillbaks. Klas och Per spelade tillsammans i ett band när de var yngre.
Nästan likadan bild men visar den ändå. Må den här ögonblicksstunden alltid finnas i deras hjärtan.
Måste bara berätta en liten rolig sak som hände som vi andra inte riktigt tänkte på... När Evelina skulle sätta ringen på Mickes finger så satte hon den på fel hand! Det var lite trögt att få på ringen sa Evelina efteråt eftersom högra handens fingrar brukar vara aningen större... men hon tog i lite extra och så ringen kom på... på högra ringfingret... Micke upptäckte det rätt snart och bytte till vänster. Ja, ja, det ska ju alltid vara något lite roligt som händer. Kunde varit värre... t ex att tappa ringen och den rullade iväg under några bänkar eller annat.
Mycket fin krubba värd att ta en bild på.
Nu kommer de ut ur kyrkporten... och blir överfallna av risgrynsregn.
Jag skötte ju videokameran och filmade så mycket jag bara kunde och jag filmade även den söta lilla tärnan som var Evelinas lillasyster Fanny och som läste en fin dikt i kyrkan. Något kort togs alltså inte av någon anledning på henne. Likaså marskalken som var Mickes bror Daniel. Lite synd men kanske någon annan tog kort på dem. Filmen är de med på i alla fall.
Så stiliga de är!
Ja det gäller att försöka ducka så inte grynen kommer innanför kläderna för det är inte så skönt.
Ursäkta fotografen... men en helbild på Evelinas klänning hade inte varit fel att få se.
Verkar vara svårt ta steget ut från valvet för alla kastade ris och tycks aldrig sluta.
Jag och mamma hade köpt glitter i olika färger som vi kastade över dem.
KYSSEN!!! Perfekt. Kärlek så det slår gnistror om dem! Och se så fint Evelinas lockar ligger ner över ryggen.
Nu ville alla ta kort såklart så det blev lite trängsel fram till brudparet som synes.
Alla jublade när de kysstes... så glada och fnissiga blev de som synes.
Stora grattiskramar följde sedan av alla som gladdes åt deras lycka.
Ja det syns verkligen inte men jag och Evelina kramas bakom mannen i grått.
Då var det dags att gå ner till bygdegården där middagen skulle äga rum. Sebastian, jag, mamma, Fanny och Hampus syns lite svagt i mörkret och diset från lyktorna.
Nämen... oj och wow!!! Här trodde jag att mamma och hennes man skulle träda fram på väg ner till bygdegården! Men var verkligen George Clooney där???
Nä men han fick vara med på bild både för att han är så förbaskat manligt snygg och så för att mammas man inte vill vara med på bild... ja så kan det gå. Hade George varit där på riktigt så hade jag snabbt som sjutton snott åt mig en kyss innan han hann reagera!
Brudparet med följe kommer nu från kyrkan genom portalen som är in till själva kyrkogården och kyrkan.
Kyrkan reser sig bakom muren och brudparet stod nyss därinne och sa JA till varandra.
Tur med vädret hade vi, det var några minusgrader och lite pudersnö på marken.
En till likadan bild fast lite suddigare. Man får visserligen se hela Evelinas klänning men jag ville ha närbild på den för då skulle man verkligen se detaljer och hur vacker den var.
Champagneskål för de nygifta tu! Än en gång måste jag nämna Evelinas hårsvall lik bilden ur Bauersagan.
SKÅL! Hipp hipp Hurra... Hurra... Hurra... Hurra!!!
Mmmm... det var gott tyckte alla. Både den alkoholfria och den äkta.
Skål skål var´e här också från de här unga damerna.
Min lilla lillebror Leif. Så himla kul att du och din familj kom!
Och min stora lillebror Klas. Tack för att du och din lilla dotter Molly kom! Klas och Mollys mamma gifte sig i samma kyrka -98 eller -99, nu är de nyskilda vilket jag har svårt att förlika mig med. Men det är ju deras val.
Evelina och Laura. Hoppas ni resten av era liv kommer hålla ihop som väninnor! Ni har gått igenom mycket tillsammans. Tänk er själva vilken lycka att få sitta på ålderns höst och prata om allt ni varit med om i livet! Önskar själv jag hade en så god väninna att hålla kontakt med. Lauras lilla son Wilmer syns lite grann också. Han fick sitt namn efter min son Wilmer. Det tycker jag är jätteroligt och hedrande.
Ja här står då jag och pratar med Fanny och Leif.
Ja ni får ursäkta men jag vet inte vad den här unga söta tjejen och charmiga killen heter.
Men jag får skylla på att jag alltid har haft problem med namn och känna igen ansikten. Förlåt. Hoppas ni hade kul och trevligt i alla fall.
Nä nu får jag skämmas ännu mer! Ni är väldigt söta och lika trevliga som alla andra jag träffade på bröllopet. Men vet tyvärr inte vad ni heter. Huvudsaken ni själva vet det... och att Evelina och Micke vet det eftersom det är de som bjudit in er.
Hej Elin! Lilla lillebror Leifs dotter. Jag tycker mycket om dig! Tror du tyckte det var roligt på festen för du hittade någon/några kompisar att umgås och ha kul tillsammans med. Å va det skulle vara roligt om du och lillebror och mamma och pappa kunde komma och hälsa på mig i Arjeplog. Vet att ni är duktiga att åka skidor och det finns en jättebra skidanläggning bara en liten liten bit ifrån migl
Mattias, Elins lillebror. Han var inte stor när han föddes! Under ett kilo! Nånstans mellan 500 och 700 gram. Normalt är en graviditet mellan 38-42 veckor lång, och Mattias var född i vecka 23-24... så då kan ni tänka er hur mycket för tidigt född han var! Men den här starka lille mannen han kämpade på och är idag lika fullt utvecklad som alla andra i hans ålder. Tror han är 7 år nu. Heja Mattias!
Ja då var vi där igen! Kära nån jag vet ju precis vem han är! Har träffat honom X antal gånger. Men vad heter han? Ja kul att se dig hur som helst och kul att du var med på bröllopet.
Skulle behövt ha Sebastian bredvid mig nu när jag bloggar för han vet vad alla heter.
Ja här har vi den duktiga toastmastern igen. Väldigt vad han bytte kläder under den här festen. Men han är väl fåfäng och vill visa upp lite olika stilar av sig själv... eller vad tror ni?
Han höll ordning på hur tågordningen skulle vara under middag och fest. När talen skulle hållas, när vi fick äta, och lite roligheter och överraskningar.
Tärnan Fanny! Du var så jätteduktig när du läste upp dikten i kyrkan! Högt och tydligt och med känsla! Urvacker i din klänning också! Även ditt tal under middagen var fantastiskt.
Stora lillebrors dotter Molly! Vet ni??? Hon var så modig så hon gick till toastmastern och sa till om att hon ville hålla tal! Och det gjorde hon med bravur... kära nån... hon överraskade oss allihop!
Stålig herre. Det är Mickes mammas särbo. Trevligt att träffas.
PAPPA! Du kom en stund fast du inte mådde riktigt bra. Tyvärr fick du åka iväg rätt tidigt. Tack för jag hann träffa dig en stund i alla fall. Hoppas du kryade på dig snabbt.
Jaha ja, nu har vi kommit till utomhus-tipsrundan. Jag gillar när det är lite anordnade aktiviteter så inte alla bara sitter stilla. Lite klurigt att hitta alla lapparna med frågorna men lyckades till slut.
Fler tipspromenanter!
Jaahaaa, hmmm, vad ska ni gissa på den här frågan då, Daniel och Hilma?
Här blev det lite folkstockning. Vilken fråga kan det månne varit?
Kan väl skryta lite och säga att jag kom bland de tre bästa på tipspromenaden. Och när det blev utslagsfråga så vann jag! Fick ett litet fint pris i form av en musmatta med Evelina och Micke på. Fiffigt.
Micke Micke Micke... se så snygg du är! Lova ta hand om min dotter och barnbarn!?! I nöd och lust! Glöm aldrig det...
Mickes söta och vackra syster Camilla och hennes man tycktes trivas på tillställningen.
Här är ännu en favorit bland mina barns kompisar, Jonas. Han och Sebastian har kännt varandra sedan i 6:e klass när Sebastian flyttade från sin pappa och hem till mig i Enköping. Jonas mamma är pianolärare och har lärt Evelina spela lite grann. Vi hade inte just då något piano hemma så Evelina kunde inte öva något mellan pianolektionerna så hon tröttnade och slutade pga det. Jonas pappa är fiollärare och har lärt Fanny spela fiol. Eftersom det fanns fiol att låna från musikskolan så gick det lite lättare för Fanny att lära sig så hon blev såpass duktig att hon fick spela på en skolavslutning.
Se så elegant frisyr Fanny fixade till. Fanny är så gracil i kroppen och sina rörelser så hon skulle verkligen passa att spela fiol. Jag kan riktigt se henne spela klassiska stycken stående på scen i tjusig klänning.
Fanny och jag har för länge sedan varit både på operett, och balett på Operan i Stockholm (då var hennes mormor ochså med). Hon var ett tag intresserad av allt sådant där. När vi var på baletten tittade både jag och Fanny lika mycket på orkestern som på baletten, främst violinisterna. Jag har ju också spelat lite fiol till och från.
Ååå... min lilla Pernilla. Ännu en av Evelinas själsfränder. Det är så fantastiskt roligt att jag fått lära känna några av Evelinas närmaste väninnor. Jag verkligen älskar Pernilla, Ann-Kristin och Laura. De har betytt mycket för Evelina genom åren. Måste kännas underbart. Sådana väninnor har jag aldrig haft men saknat det ofta.
Pernillas kille! Heter? Ja inte vet jag (som vanligt).
Vet att han blev lite förolämpad när jag gick omkring och frågade ut folk om diverse saker för det anordnades en Vimmelbingo som gick ut på att man skulle leta rätt på olika personer där det kunde stå t ex: "leta efter den som har cyklat från Kiruna till Hudiksvall", vilket i det fallet är jag. Så när jag läste listan och kom till "leta efter den som har ett finskt efternamn". Och för mig är det så att jag gillar verkligen de flesta Finska människors utseende, så jag frågade honom om han hade finskt efternamn... och han såg lite förnärmad ut och frågade "ser jag ut som en Finne"? Jag förstod då att det var fel, men det var verkligen inte meningen att förolämpa en snygging som han. Tvärtom. Jag gillar ju Finnar och t o m finska språket.
Micke vimlar med vänner.
Här står vi antagligen och ska ta för oss lite mat. Det var urgod Italiensk buffé. Rätt skönt att man fick gå och ta mat själv som man ville. Visst är det lite "fint" med att bli serverad vid bordet, men jag föredrar nog detta självplockeri.
Evelina plockar också av den goda maten ner på sin tallrik. Hungriga var vi allihopa!
Nygifta och hungriga... men snart mätta.
Toastmastern igen. Det var väl tur att han i verkligheten inte hade den här utstyrseln på bröllopet. Snyggt och sexigt tycker jag ändå att Depp är med hatten, glasögonen och halsduken. Men tack Henrik för att du inte hade det på dig. Vid ett annat tillfälle kanske?
Micke och hans mamma Marie. Det beror inte på Marie att Micke ser sammanbiten ut för han älskar sin mamma. Vad kan det då vara Micke?
Minstingen på bröllopet heter Ingrid. Urgulligt namn tycker jag. Det är Mickes brorsdotter.
Mamma och Pappa. Tänk att ni var kära i varandra en gång i tiden. Ni var bara tonåringar då. Och fortfarande tonåringar när ni fick mig och Klas! Nu ska ni snart bli "gammelmormor och gammelmorfar"! Konstigt på nåt sätt...
Ann-Kristin verkar imponera på min pappa. Ja hon är både söt rolig och charmig så det kan jag förstå.
Molly och jag... vi har längtat efter varann! Jag frågade när hon skulle hälsa på mig... då sa hon att pappa tyckte hon kunde ta flyget ensam upp men det vågade hon inte för hon var för liten tyckte hon. Så... ja Molly hinner väl bli vuxen innan hon kommer upp till mig synd nog. Vi skulle hitta på en hel massa kul tillsammans om hon kom. T ex åka och titta på renskiljning och få klappa renkalvarna, kanske sova i en kåta och göra upp eld och äta frukost med renarna betande utanför, bada i vår härliga uppvärmda poolbad på sommaren där alla Arjeplogsungar håller till, åka till Pite havsbad, rida, leka med Hällviksbarnen ute i min stuga och få köra fyrhjuling, eller snöskoter om det är på vintern. Ja det finns en del saker här uppe att uppleva som inte finns i södra Sverige.
Moster! Jag är så glad att du kom till bröllopet! Snygga kläder, den mörkblå färgen klär dig. Tänk så roligt vi hade när vi dansade! Du var klart bäst när det var Twist-låtar!
Här poserar jag i min nya 50-talsklänning. Var tvungen att gå på diet för att minska midjemåttet 12 cm så jag kunde komma i klänningen. Fy sjutton... vad gör man inte för fåfängan?
Och så ville jag ha en bild på mamma, moster och mig också. Jag har haft en till moster men hon gick bort 2002 tror jag, även min älskade mormor gick bort då. Mina två morbröder har inte Evelina så mycket kontakt med så de var inte med nu.
Evelina och Micke ville så gärna gifta sig innan barnet kommer så det blev lite kort om tid att spara ihop pengar så därför bestämde de att det fick bli ett mindre bröllop med bara de allra närmsta familjemedlemmarna och de släktingar som de har kontinuerlig kontakt med, samt vänner som stått dem nära under åren. Ibland måste man begränsa sig. Och mer lyckat än så här kunde det knappast bli.
Evelinas farmor kunde inte komma för hon var så sjuk.
Om jag inte nämnt det i detta blogginlägg så vet väl ändå de flesta att Evelinas pappa inte finns i livet, men vi hoppas han såg oss från himlen eller var andligt närvarande. Men oj så saknad han är, speciellt i sådana här sammanhang.
En av de underbara tårtorna! Det var tre eller fyra tårtor som var placerade på en ställning som är lite svår att beskriva men de var liksom bredvid varanda fast ändå nivåer upåt. Jag som hade dieterat så länge tog två bitar. Mums så gott. Jag verkligen älskar tårtor, särskilt när det är marsipan.
Ja här ser man lite bättre. Det var tydligen fyra tårtor. Killen här skar så försiktigt upp tårtbitarna för det var rättså lätt att ställningen vickade om man tog i för mycket.
Här har vi tårt- och mat-mästarna! Tack för ni gjort ett så bra jobb!
Och en till som såg till att allt med mat och disk fungerade. Stor applåd till dem!
Här har vi Mickes pappa som satt till vänster om mig. Och hans sambo.
Klas och Evelina har lite att prata om ser det ut som.
Sebastian håller om sin lillasyster... och Klas ser nästan barsk ut?
Mickes pappa och bror har också en del att prata om.
Vad ville du Micke? Något att invända?
Nähä, nu fortsätter Vimmelbingot tror jag. Eller så rättar han bingoraderna.
Dags för brudparet att skära första tårtbiten. Kul kort när vi alla andra står med kameror av alla de slag.
Ja det gäller att tillsammans skära försiktigt. Koncentration!
Av ansiktsuttrycken att döma gick det bra med samarbetet...
Efter att ha sedvanligt matat varandra så blev det även en kärlekskyss!
Glada och nöjda ser de ut efter den kyssen!
Mickes mamma får en bit tårta uppskuren.
Fokus på den här bilden är Evelinas brudbukett. Hon ville att både buketten och bordsdekorationerna skulle gå i grönt och vitt.
Här håller Sebastian ett mycket mycket fint tal till brudparet. Jag tänkte innan bröllopet att han inte skulle träna ordentligt på talet och att det skulle bli lite halvhjärtat framfört. Men jag blev otroligt överraskad och väldigt imponerad över att han höll talet så helhjärtligt och välbalanserat. Lite rörd blev han emellanåt och fick göra några pauser för att hämta andan. Så himla gulligt och fint!
Flera av oss andra höll också tal förstås. Men tankspridd som jag är så blev det lite miss i kommunikationen mellan mig och André. Han tog hand om min videokamera och filmade mig när jag höll tal. Så inget kort blev taget då. Och sedan fortsatte han ha kvar videokameran och filmade nästan alla andra tal. Men inga foton på fler tal. Hade jag tänkt lite grann så hade jag väl kunnat ta hans kamera och fotat medan han filmade. Men nu blev det inte så. Sebastians tal blev i allla fall både fotat och filmat.
Här har vi Mickes syster igen tillsammans med sin dotter tror jag.
Fanny i sin supersnygga klänning och ett glas rött vin.
Som ni förstår har det tagit oändligt lång tid att blogga vigseln och middagen. Så nu måste jag göra en paus här...
Festen och dansen får jag blogga om imorgon eller så fort jag har tid.
Så fortsättning följer... Bröllopsvalsen kvarstår ju...
Första bilden blev suddig, kanske för alla reste sig samtidigt och kyrkgången är rätt kort så det gäller att snabba sig på för att få ett kort.
Här står de... beredda att ingå äktenskap. Det är så rörande och högtidligt, tiden står still och ingenting i världen känns viktigare just då. Evelinas hår är slående vackert! Klänningen likaså fast man ser bara en liten bit i ryggen av den. Mickes smoking hade ett tyg som var vävt mycket elegant.
Och de sa båda JA!!! Nygifta och vända mot skaran av familj, släkt och vänner. Så underbart romantiskt och glädjefullt! Man anar den lilla gravidmagen under klänningen bakom brudbuketten.
En vacker sång som heter "Utan dina andetag" sjöngs av en tjej som heter Cecilia. Fantastiskt vackert! Organisten heter Per Lind och både jag och min bror Klas känner honom sedan långt tillbaks. Klas och Per spelade tillsammans i ett band när de var yngre.
Nästan likadan bild men visar den ändå. Må den här ögonblicksstunden alltid finnas i deras hjärtan.
Måste bara berätta en liten rolig sak som hände som vi andra inte riktigt tänkte på... När Evelina skulle sätta ringen på Mickes finger så satte hon den på fel hand! Det var lite trögt att få på ringen sa Evelina efteråt eftersom högra handens fingrar brukar vara aningen större... men hon tog i lite extra och så ringen kom på... på högra ringfingret... Micke upptäckte det rätt snart och bytte till vänster. Ja, ja, det ska ju alltid vara något lite roligt som händer. Kunde varit värre... t ex att tappa ringen och den rullade iväg under några bänkar eller annat.
Mycket fin krubba värd att ta en bild på.
Nu kommer de ut ur kyrkporten... och blir överfallna av risgrynsregn.
Jag skötte ju videokameran och filmade så mycket jag bara kunde och jag filmade även den söta lilla tärnan som var Evelinas lillasyster Fanny och som läste en fin dikt i kyrkan. Något kort togs alltså inte av någon anledning på henne. Likaså marskalken som var Mickes bror Daniel. Lite synd men kanske någon annan tog kort på dem. Filmen är de med på i alla fall.
Så stiliga de är!
Ja det gäller att försöka ducka så inte grynen kommer innanför kläderna för det är inte så skönt.
Ursäkta fotografen... men en helbild på Evelinas klänning hade inte varit fel att få se.
Verkar vara svårt ta steget ut från valvet för alla kastade ris och tycks aldrig sluta.
Jag och mamma hade köpt glitter i olika färger som vi kastade över dem.
KYSSEN!!! Perfekt. Kärlek så det slår gnistror om dem! Och se så fint Evelinas lockar ligger ner över ryggen.
Nu ville alla ta kort såklart så det blev lite trängsel fram till brudparet som synes.
Alla jublade när de kysstes... så glada och fnissiga blev de som synes.
Stora grattiskramar följde sedan av alla som gladdes åt deras lycka.
Ja det syns verkligen inte men jag och Evelina kramas bakom mannen i grått.
Då var det dags att gå ner till bygdegården där middagen skulle äga rum. Sebastian, jag, mamma, Fanny och Hampus syns lite svagt i mörkret och diset från lyktorna.
Nämen... oj och wow!!! Här trodde jag att mamma och hennes man skulle träda fram på väg ner till bygdegården! Men var verkligen George Clooney där???
Nä men han fick vara med på bild både för att han är så förbaskat manligt snygg och så för att mammas man inte vill vara med på bild... ja så kan det gå. Hade George varit där på riktigt så hade jag snabbt som sjutton snott åt mig en kyss innan han hann reagera!
Brudparet med följe kommer nu från kyrkan genom portalen som är in till själva kyrkogården och kyrkan.
Kyrkan reser sig bakom muren och brudparet stod nyss därinne och sa JA till varandra.
Tur med vädret hade vi, det var några minusgrader och lite pudersnö på marken.
En till likadan bild fast lite suddigare. Man får visserligen se hela Evelinas klänning men jag ville ha närbild på den för då skulle man verkligen se detaljer och hur vacker den var.
Champagneskål för de nygifta tu! Än en gång måste jag nämna Evelinas hårsvall lik bilden ur Bauersagan.
SKÅL! Hipp hipp Hurra... Hurra... Hurra... Hurra!!!
Mmmm... det var gott tyckte alla. Både den alkoholfria och den äkta.
Skål skål var´e här också från de här unga damerna.
Min lilla lillebror Leif. Så himla kul att du och din familj kom!
Och min stora lillebror Klas. Tack för att du och din lilla dotter Molly kom! Klas och Mollys mamma gifte sig i samma kyrka -98 eller -99, nu är de nyskilda vilket jag har svårt att förlika mig med. Men det är ju deras val.
Evelina och Laura. Hoppas ni resten av era liv kommer hålla ihop som väninnor! Ni har gått igenom mycket tillsammans. Tänk er själva vilken lycka att få sitta på ålderns höst och prata om allt ni varit med om i livet! Önskar själv jag hade en så god väninna att hålla kontakt med. Lauras lilla son Wilmer syns lite grann också. Han fick sitt namn efter min son Wilmer. Det tycker jag är jätteroligt och hedrande.
Ja här står då jag och pratar med Fanny och Leif.
Ja ni får ursäkta men jag vet inte vad den här unga söta tjejen och charmiga killen heter.
Men jag får skylla på att jag alltid har haft problem med namn och känna igen ansikten. Förlåt. Hoppas ni hade kul och trevligt i alla fall.
Nä nu får jag skämmas ännu mer! Ni är väldigt söta och lika trevliga som alla andra jag träffade på bröllopet. Men vet tyvärr inte vad ni heter. Huvudsaken ni själva vet det... och att Evelina och Micke vet det eftersom det är de som bjudit in er.
Hej Elin! Lilla lillebror Leifs dotter. Jag tycker mycket om dig! Tror du tyckte det var roligt på festen för du hittade någon/några kompisar att umgås och ha kul tillsammans med. Å va det skulle vara roligt om du och lillebror och mamma och pappa kunde komma och hälsa på mig i Arjeplog. Vet att ni är duktiga att åka skidor och det finns en jättebra skidanläggning bara en liten liten bit ifrån migl
Mattias, Elins lillebror. Han var inte stor när han föddes! Under ett kilo! Nånstans mellan 500 och 700 gram. Normalt är en graviditet mellan 38-42 veckor lång, och Mattias var född i vecka 23-24... så då kan ni tänka er hur mycket för tidigt född han var! Men den här starka lille mannen han kämpade på och är idag lika fullt utvecklad som alla andra i hans ålder. Tror han är 7 år nu. Heja Mattias!
Ja då var vi där igen! Kära nån jag vet ju precis vem han är! Har träffat honom X antal gånger. Men vad heter han? Ja kul att se dig hur som helst och kul att du var med på bröllopet.
Skulle behövt ha Sebastian bredvid mig nu när jag bloggar för han vet vad alla heter.
Ja här har vi den duktiga toastmastern igen. Väldigt vad han bytte kläder under den här festen. Men han är väl fåfäng och vill visa upp lite olika stilar av sig själv... eller vad tror ni?
Han höll ordning på hur tågordningen skulle vara under middag och fest. När talen skulle hållas, när vi fick äta, och lite roligheter och överraskningar.
Tärnan Fanny! Du var så jätteduktig när du läste upp dikten i kyrkan! Högt och tydligt och med känsla! Urvacker i din klänning också! Även ditt tal under middagen var fantastiskt.
Stora lillebrors dotter Molly! Vet ni??? Hon var så modig så hon gick till toastmastern och sa till om att hon ville hålla tal! Och det gjorde hon med bravur... kära nån... hon överraskade oss allihop!
Stålig herre. Det är Mickes mammas särbo. Trevligt att träffas.
PAPPA! Du kom en stund fast du inte mådde riktigt bra. Tyvärr fick du åka iväg rätt tidigt. Tack för jag hann träffa dig en stund i alla fall. Hoppas du kryade på dig snabbt.
Jaha ja, nu har vi kommit till utomhus-tipsrundan. Jag gillar när det är lite anordnade aktiviteter så inte alla bara sitter stilla. Lite klurigt att hitta alla lapparna med frågorna men lyckades till slut.
Fler tipspromenanter!
Jaahaaa, hmmm, vad ska ni gissa på den här frågan då, Daniel och Hilma?
Här blev det lite folkstockning. Vilken fråga kan det månne varit?
Kan väl skryta lite och säga att jag kom bland de tre bästa på tipspromenaden. Och när det blev utslagsfråga så vann jag! Fick ett litet fint pris i form av en musmatta med Evelina och Micke på. Fiffigt.
Micke Micke Micke... se så snygg du är! Lova ta hand om min dotter och barnbarn!?! I nöd och lust! Glöm aldrig det...
Mickes söta och vackra syster Camilla och hennes man tycktes trivas på tillställningen.
Här är ännu en favorit bland mina barns kompisar, Jonas. Han och Sebastian har kännt varandra sedan i 6:e klass när Sebastian flyttade från sin pappa och hem till mig i Enköping. Jonas mamma är pianolärare och har lärt Evelina spela lite grann. Vi hade inte just då något piano hemma så Evelina kunde inte öva något mellan pianolektionerna så hon tröttnade och slutade pga det. Jonas pappa är fiollärare och har lärt Fanny spela fiol. Eftersom det fanns fiol att låna från musikskolan så gick det lite lättare för Fanny att lära sig så hon blev såpass duktig att hon fick spela på en skolavslutning.
Se så elegant frisyr Fanny fixade till. Fanny är så gracil i kroppen och sina rörelser så hon skulle verkligen passa att spela fiol. Jag kan riktigt se henne spela klassiska stycken stående på scen i tjusig klänning.
Fanny och jag har för länge sedan varit både på operett, och balett på Operan i Stockholm (då var hennes mormor ochså med). Hon var ett tag intresserad av allt sådant där. När vi var på baletten tittade både jag och Fanny lika mycket på orkestern som på baletten, främst violinisterna. Jag har ju också spelat lite fiol till och från.
Ååå... min lilla Pernilla. Ännu en av Evelinas själsfränder. Det är så fantastiskt roligt att jag fått lära känna några av Evelinas närmaste väninnor. Jag verkligen älskar Pernilla, Ann-Kristin och Laura. De har betytt mycket för Evelina genom åren. Måste kännas underbart. Sådana väninnor har jag aldrig haft men saknat det ofta.
Pernillas kille! Heter? Ja inte vet jag (som vanligt).
Vet att han blev lite förolämpad när jag gick omkring och frågade ut folk om diverse saker för det anordnades en Vimmelbingo som gick ut på att man skulle leta rätt på olika personer där det kunde stå t ex: "leta efter den som har cyklat från Kiruna till Hudiksvall", vilket i det fallet är jag. Så när jag läste listan och kom till "leta efter den som har ett finskt efternamn". Och för mig är det så att jag gillar verkligen de flesta Finska människors utseende, så jag frågade honom om han hade finskt efternamn... och han såg lite förnärmad ut och frågade "ser jag ut som en Finne"? Jag förstod då att det var fel, men det var verkligen inte meningen att förolämpa en snygging som han. Tvärtom. Jag gillar ju Finnar och t o m finska språket.
Micke vimlar med vänner.
Här står vi antagligen och ska ta för oss lite mat. Det var urgod Italiensk buffé. Rätt skönt att man fick gå och ta mat själv som man ville. Visst är det lite "fint" med att bli serverad vid bordet, men jag föredrar nog detta självplockeri.
Evelina plockar också av den goda maten ner på sin tallrik. Hungriga var vi allihopa!
Nygifta och hungriga... men snart mätta.
Toastmastern igen. Det var väl tur att han i verkligheten inte hade den här utstyrseln på bröllopet. Snyggt och sexigt tycker jag ändå att Depp är med hatten, glasögonen och halsduken. Men tack Henrik för att du inte hade det på dig. Vid ett annat tillfälle kanske?
Micke och hans mamma Marie. Det beror inte på Marie att Micke ser sammanbiten ut för han älskar sin mamma. Vad kan det då vara Micke?
Minstingen på bröllopet heter Ingrid. Urgulligt namn tycker jag. Det är Mickes brorsdotter.
Mamma och Pappa. Tänk att ni var kära i varandra en gång i tiden. Ni var bara tonåringar då. Och fortfarande tonåringar när ni fick mig och Klas! Nu ska ni snart bli "gammelmormor och gammelmorfar"! Konstigt på nåt sätt...
Ann-Kristin verkar imponera på min pappa. Ja hon är både söt rolig och charmig så det kan jag förstå.
Molly och jag... vi har längtat efter varann! Jag frågade när hon skulle hälsa på mig... då sa hon att pappa tyckte hon kunde ta flyget ensam upp men det vågade hon inte för hon var för liten tyckte hon. Så... ja Molly hinner väl bli vuxen innan hon kommer upp till mig synd nog. Vi skulle hitta på en hel massa kul tillsammans om hon kom. T ex åka och titta på renskiljning och få klappa renkalvarna, kanske sova i en kåta och göra upp eld och äta frukost med renarna betande utanför, bada i vår härliga uppvärmda poolbad på sommaren där alla Arjeplogsungar håller till, åka till Pite havsbad, rida, leka med Hällviksbarnen ute i min stuga och få köra fyrhjuling, eller snöskoter om det är på vintern. Ja det finns en del saker här uppe att uppleva som inte finns i södra Sverige.
Moster! Jag är så glad att du kom till bröllopet! Snygga kläder, den mörkblå färgen klär dig. Tänk så roligt vi hade när vi dansade! Du var klart bäst när det var Twist-låtar!
Här poserar jag i min nya 50-talsklänning. Var tvungen att gå på diet för att minska midjemåttet 12 cm så jag kunde komma i klänningen. Fy sjutton... vad gör man inte för fåfängan?
Och så ville jag ha en bild på mamma, moster och mig också. Jag har haft en till moster men hon gick bort 2002 tror jag, även min älskade mormor gick bort då. Mina två morbröder har inte Evelina så mycket kontakt med så de var inte med nu.
Evelina och Micke ville så gärna gifta sig innan barnet kommer så det blev lite kort om tid att spara ihop pengar så därför bestämde de att det fick bli ett mindre bröllop med bara de allra närmsta familjemedlemmarna och de släktingar som de har kontinuerlig kontakt med, samt vänner som stått dem nära under åren. Ibland måste man begränsa sig. Och mer lyckat än så här kunde det knappast bli.
Evelinas farmor kunde inte komma för hon var så sjuk.
Om jag inte nämnt det i detta blogginlägg så vet väl ändå de flesta att Evelinas pappa inte finns i livet, men vi hoppas han såg oss från himlen eller var andligt närvarande. Men oj så saknad han är, speciellt i sådana här sammanhang.
En av de underbara tårtorna! Det var tre eller fyra tårtor som var placerade på en ställning som är lite svår att beskriva men de var liksom bredvid varanda fast ändå nivåer upåt. Jag som hade dieterat så länge tog två bitar. Mums så gott. Jag verkligen älskar tårtor, särskilt när det är marsipan.
Ja här ser man lite bättre. Det var tydligen fyra tårtor. Killen här skar så försiktigt upp tårtbitarna för det var rättså lätt att ställningen vickade om man tog i för mycket.
Här har vi tårt- och mat-mästarna! Tack för ni gjort ett så bra jobb!
Och en till som såg till att allt med mat och disk fungerade. Stor applåd till dem!
Här har vi Mickes pappa som satt till vänster om mig. Och hans sambo.
Klas och Evelina har lite att prata om ser det ut som.
Sebastian håller om sin lillasyster... och Klas ser nästan barsk ut?
Mickes pappa och bror har också en del att prata om.
Vad ville du Micke? Något att invända?
Nähä, nu fortsätter Vimmelbingot tror jag. Eller så rättar han bingoraderna.
Dags för brudparet att skära första tårtbiten. Kul kort när vi alla andra står med kameror av alla de slag.
Ja det gäller att tillsammans skära försiktigt. Koncentration!
Av ansiktsuttrycken att döma gick det bra med samarbetet...
Efter att ha sedvanligt matat varandra så blev det även en kärlekskyss!
Glada och nöjda ser de ut efter den kyssen!
Mickes mamma får en bit tårta uppskuren.
Fokus på den här bilden är Evelinas brudbukett. Hon ville att både buketten och bordsdekorationerna skulle gå i grönt och vitt.
Här håller Sebastian ett mycket mycket fint tal till brudparet. Jag tänkte innan bröllopet att han inte skulle träna ordentligt på talet och att det skulle bli lite halvhjärtat framfört. Men jag blev otroligt överraskad och väldigt imponerad över att han höll talet så helhjärtligt och välbalanserat. Lite rörd blev han emellanåt och fick göra några pauser för att hämta andan. Så himla gulligt och fint!
Flera av oss andra höll också tal förstås. Men tankspridd som jag är så blev det lite miss i kommunikationen mellan mig och André. Han tog hand om min videokamera och filmade mig när jag höll tal. Så inget kort blev taget då. Och sedan fortsatte han ha kvar videokameran och filmade nästan alla andra tal. Men inga foton på fler tal. Hade jag tänkt lite grann så hade jag väl kunnat ta hans kamera och fotat medan han filmade. Men nu blev det inte så. Sebastians tal blev i allla fall både fotat och filmat.
Här har vi Mickes syster igen tillsammans med sin dotter tror jag.
Fanny i sin supersnygga klänning och ett glas rött vin.
Som ni förstår har det tagit oändligt lång tid att blogga vigseln och middagen. Så nu måste jag göra en paus här...
Festen och dansen får jag blogga om imorgon eller så fort jag har tid.
Så fortsättning följer... Bröllopsvalsen kvarstår ju...
Bröllop... förberedelserna
Min lilla Evelina och Micke som varit tillsammans i nästan 7 år och som ska få barn i mars... gifte sig nu den 7 januari.
Jag är glad att de valde att gifta sig i min favoritkyrka i Härkeberga som ligger ett par mil utanför Enköping.
Kyrkan är byggd på 1300-talet och ligger väldigt naturskönt. Små slingriga vägar ut på landet.
På 1480-talet utsmyckades kyrkan med kalkmålningar av Albertus Pictor.
Kyrkan är så väldigt mysig och det känns så härligt välkomnande att stiga in där.
Här är Kaplansgården som ligger intill. Där (och 5 ställen till) var jag och mitt folkdanslag och dansade midsommaraftonen 2008 innan jag flyttade hit uup. Åååå vad jag längtar efter att få dansa igen! Men jag kommer ner till Enköping mitten av mars till mitten av april, och då tänkte jag komma och dansa med folkdanslaget igen! Superkul!
Men nu börjar vi vid förberedelserna dagen innan bröllopet.
Så här såg det ut då!
Evelina höll i många trådar samtidigt...
Micke kan konsten att se lugn och cool ut fast han är döstressad... Jag är glad att han finns i Evelinas liv. En riktig svärmorsdröm.
Lilla katten Majvor hon tar det alltid lugnt. Utom när hon vill ha mat för då jamar hon och pockar på uppmärksamhet minsann. Hon är lite rund om magen men hon är världsasöt och go ändå!
Bröllopsmiddagen hölls bygdegården som ligger bara en liten bit från kyrkan så alla kunde promenera dit. Här har vi en av Evelinas allra bästa väninnor sedan många år tillbaks, Ann-Kristin. Hon langar över en back läsk till Micke.
Och här kommer Fanny med en låda vin. Dagen efter på självaste bröllopet var ho tärna.
Här har vi Henrik som är Mickes mycket goda vän sedan många år tillbaks. Han var toastmaster under kvällen. Fast jag tycker han ser ut som Jonny Depp! Henrik är även god vän till mina barn. Han är en sån där riktig klippa som ställer upp i vått och torrt. Alltid trevlig. Även han en svärmorsdröm helt enkelt. (Blir det kyrkan för dig och Fanny nästa gång eller?) Fniss...
Henrik förklarade på ett mycket diplomatiskt och ödmjukt sätt varför han helst inte vill vara med på bild. Jamen då tar jag bort bilderna om du vill sa jag... och han log sådär fint som han alltid gör och sa "ja tack det vore snällt".
Det var Fanny som valde att jag skulle ha Jonny Depp med istället för han har alltid varit en stor favorit för Fanny bland alla skådisar.
Hungriga blev vi också. Evelina hugger in på en hamburgare.
Ann-Kristin och Fanny funderar över upplägget och dukningen.
Många stolar staplades och flyttades undan.
Fler stolar måste bäras iväg. Snygg tröja du har Micke!
Hmmm... och sen då?
Grejer ska packas in i kylen. Evelina ordnade med det.
"Väverskan" Ann-Kristin tog sig en liten paus. På övervåningen hittade vi två rum med vävstolar. Ett par andra rum användes nog mest till att förvara gamla saker. Jag hittade ett litet slagbord som jag gärna hade tagit med mig ut till stugan. Exakt ett sådant gammalt slagbord har jag försökt hitta på blocket och tradera... utan resultat. Och så stod det ett sånt just där! Kunde jag inte få tagit det då?
Ännu en god vän till Evelina som ställde upp med förberedelserna. Hon strök vita dukar för brinnande livet! Jag avlöste av henne efter ett tag för det var ju ett riktigt slavgöra. Efter ytterligare ett antal dukar blev även jag avlöst av mammas man. Skönt. Det var nog det tristaste av alla göromål den kvällen.
Fanny är nöjd med arbetet. Allt under kontroll.
Blivande gammelmormor tillika min mor kom bärandes på grejer i full fart. Alltid redo att hjälpa till.
Här ser vi Evelinas lilla runda mage med Lillprinsen i.
Fanny är glad för snart är allt klart. (och kanske lite kär?)
Ja då så.... Henrik och Micke har klätt på sig inför hemfärden.
Så här blev dukningen. Det är honnörsbordet som går utefter väggen och så tre "flyglar" utifrån det.
Ser stilrent och fint ut. Med små medel kan man fixa till rätt bra middag och fest.
Mamma plockade massor av blåbärsris ute i skogen några dagar innan och så köpte hon tulpaner... och vips så blev det eleganta buketter. Mycket fint och väldigt fiffigt. Servetterna som Evelina vek så snyggt var i vitt och grönt. Gröna ljus stod på borden också. Evelina tycker nämligen mycket om grönt.
Närbild på en av buketterna. Extra fint blev det med att knyta vita band runt vasen.
Ja, så sänkte sig lugnet äntligen över bygdegården, pyntad både inuti och utanpå.
Utanför hade vi hängt upp en ljusslinga runt dörren som lös i mörkret när alla gästerna kom för att äta och festa. En eldkorg ställdes utanför huset och vedelden sprakade och flammade så mysigt. Två lagom stora granar ställdes upp på varsin sida om dörren, skulle blivit sprayade med snöspray men hittade inget så det fick bli vanlig vitfärg på burk istället. Blev inte lika bra men vad gör man? Och så fanns det två flaggor att sätta upp vid ingången så det är klart de sattes upp på självaste stora dagen!
Mycket trötta la vi våra huvuden på kudden sent omsider och sov sött och längtade efter att få dela Evelinas och Mickes stora dag!
Fortsättning följer...
Jag är glad att de valde att gifta sig i min favoritkyrka i Härkeberga som ligger ett par mil utanför Enköping.
Kyrkan är byggd på 1300-talet och ligger väldigt naturskönt. Små slingriga vägar ut på landet.
På 1480-talet utsmyckades kyrkan med kalkmålningar av Albertus Pictor.
Kyrkan är så väldigt mysig och det känns så härligt välkomnande att stiga in där.
Här är Kaplansgården som ligger intill. Där (och 5 ställen till) var jag och mitt folkdanslag och dansade midsommaraftonen 2008 innan jag flyttade hit uup. Åååå vad jag längtar efter att få dansa igen! Men jag kommer ner till Enköping mitten av mars till mitten av april, och då tänkte jag komma och dansa med folkdanslaget igen! Superkul!
Men nu börjar vi vid förberedelserna dagen innan bröllopet.
Så här såg det ut då!
Evelina höll i många trådar samtidigt...
Micke kan konsten att se lugn och cool ut fast han är döstressad... Jag är glad att han finns i Evelinas liv. En riktig svärmorsdröm.
Lilla katten Majvor hon tar det alltid lugnt. Utom när hon vill ha mat för då jamar hon och pockar på uppmärksamhet minsann. Hon är lite rund om magen men hon är världsasöt och go ändå!
Bröllopsmiddagen hölls bygdegården som ligger bara en liten bit från kyrkan så alla kunde promenera dit. Här har vi en av Evelinas allra bästa väninnor sedan många år tillbaks, Ann-Kristin. Hon langar över en back läsk till Micke.
Och här kommer Fanny med en låda vin. Dagen efter på självaste bröllopet var ho tärna.
Här har vi Henrik som är Mickes mycket goda vän sedan många år tillbaks. Han var toastmaster under kvällen. Fast jag tycker han ser ut som Jonny Depp! Henrik är även god vän till mina barn. Han är en sån där riktig klippa som ställer upp i vått och torrt. Alltid trevlig. Även han en svärmorsdröm helt enkelt. (Blir det kyrkan för dig och Fanny nästa gång eller?) Fniss...
Henrik förklarade på ett mycket diplomatiskt och ödmjukt sätt varför han helst inte vill vara med på bild. Jamen då tar jag bort bilderna om du vill sa jag... och han log sådär fint som han alltid gör och sa "ja tack det vore snällt".
Det var Fanny som valde att jag skulle ha Jonny Depp med istället för han har alltid varit en stor favorit för Fanny bland alla skådisar.
Hungriga blev vi också. Evelina hugger in på en hamburgare.
Ann-Kristin och Fanny funderar över upplägget och dukningen.
Många stolar staplades och flyttades undan.
Fler stolar måste bäras iväg. Snygg tröja du har Micke!
Hmmm... och sen då?
Grejer ska packas in i kylen. Evelina ordnade med det.
"Väverskan" Ann-Kristin tog sig en liten paus. På övervåningen hittade vi två rum med vävstolar. Ett par andra rum användes nog mest till att förvara gamla saker. Jag hittade ett litet slagbord som jag gärna hade tagit med mig ut till stugan. Exakt ett sådant gammalt slagbord har jag försökt hitta på blocket och tradera... utan resultat. Och så stod det ett sånt just där! Kunde jag inte få tagit det då?
Ännu en god vän till Evelina som ställde upp med förberedelserna. Hon strök vita dukar för brinnande livet! Jag avlöste av henne efter ett tag för det var ju ett riktigt slavgöra. Efter ytterligare ett antal dukar blev även jag avlöst av mammas man. Skönt. Det var nog det tristaste av alla göromål den kvällen.
Fanny är nöjd med arbetet. Allt under kontroll.
Blivande gammelmormor tillika min mor kom bärandes på grejer i full fart. Alltid redo att hjälpa till.
Här ser vi Evelinas lilla runda mage med Lillprinsen i.
Fanny är glad för snart är allt klart. (och kanske lite kär?)
Ja då så.... Henrik och Micke har klätt på sig inför hemfärden.
Så här blev dukningen. Det är honnörsbordet som går utefter väggen och så tre "flyglar" utifrån det.
Ser stilrent och fint ut. Med små medel kan man fixa till rätt bra middag och fest.
Mamma plockade massor av blåbärsris ute i skogen några dagar innan och så köpte hon tulpaner... och vips så blev det eleganta buketter. Mycket fint och väldigt fiffigt. Servetterna som Evelina vek så snyggt var i vitt och grönt. Gröna ljus stod på borden också. Evelina tycker nämligen mycket om grönt.
Närbild på en av buketterna. Extra fint blev det med att knyta vita band runt vasen.
Ja, så sänkte sig lugnet äntligen över bygdegården, pyntad både inuti och utanpå.
Utanför hade vi hängt upp en ljusslinga runt dörren som lös i mörkret när alla gästerna kom för att äta och festa. En eldkorg ställdes utanför huset och vedelden sprakade och flammade så mysigt. Två lagom stora granar ställdes upp på varsin sida om dörren, skulle blivit sprayade med snöspray men hittade inget så det fick bli vanlig vitfärg på burk istället. Blev inte lika bra men vad gör man? Och så fanns det två flaggor att sätta upp vid ingången så det är klart de sattes upp på självaste stora dagen!
Mycket trötta la vi våra huvuden på kudden sent omsider och sov sött och längtade efter att få dela Evelinas och Mickes stora dag!
Fortsättning följer...
Gimegolts... för ett par månader sedan
Sebastian hade ju aldrig varit i Gimegolts tidigare. Och det är ju en fantastisk kanjon att skåda! Det är ett sånt där perfekt turistmål. Men tänk att det är så många Arjeplogare som aldrig varit där!!! Blir så himla förvånad många gånger när jag varit och sett otroligt vackra och orginella platser här omkring och så har infödda Arjeplogsbor som bott här hela sina liv inte varit där!?! Konstigt. Jag är nyfiken och otålig hela tiden att få se och upptäcka nya platser både här runt Arjeplog och hela Norrbotten. Vet inte hur jag ska hinna med allt! Finns ju hur många ställen som helst jag vill se...
Ja hur som helst tog jag och André med oss Sebastian till Gimegolts en höstdag. Vi har tidigare under andra årstider tagit med oss Fanny, Mamma, Trygve och Hampus dit.
Ser ni! Jag ryser fortfarande när jag ser bilder därifrån. Så mäktigt och... och... och.... allt möjligt!
Klyftan stupar ner till vänster. Jag och Sebastian står vid vindskyddet (bakvalen som det heter här) och försöker göra upp en eld för vi skulle grilla och koka kaffe.
Vi gick alla tre och hundarna på den här smala kanten. Det var jätteläskigt! Om man skulle ta ett snedsteg så hamnade man antingen i det iskalla vattnet eller ner nån meter i berggolvet. (föredrar det senare) Att ta sig upp ur vattnet är svårt både pga kylan och svårt få tag i nåt att hålla sig i och dra sig upp innan man blir för kall och fryser ihjäl.
Vädret var inte som det brukar vara när vi tidigare varit där. Lite mer dramatiskt ser det ut nu. Det var några minusgrader, och snö och blåst var i antågande, men vi hade tur som slapp det just då. Det var tyst och stilla. Sådär som jag vill ha det.
Lilla Nanok fick stå bunden en stund vid ett träd för jag hade videokameram med mig och filmade och hon röck i kopplet lite för mycket så det var svårt att filma ordentligt. Tiffany fick vi vara noga med att hålla reda på för hon springer ju i full fart fram till kanten och stupet utan att fatta att hon kan ramla ner. En del tycker väl förstås att hon borde vara kopplad men det tycker inte jag. För det mesta går stigen en bra bit innanför stupet men när vi ville ta kort och filma gick vi av från stigen och fram så vi fick bra bilder från själva kanjonen.
Om det inte syns så kan jag tala om att det är jag och Sebastian och lilla Tiffy som sitter där på den läskiga kanten. Jag vågade inte stå upp med Sebastian för då trodde jag vi skulle vingla till och falla. Så det fick bli en sittande bild.
Jag filmade närbild på mossan där det bildats snökristaller som var som underbaraste konstverk!
Ja här tror jag André försöker visa att det liksom är sprickor lite överallt utefter hela kanjonen. Och de där "kammarna" är speciella att se.
Lite längre ifrån.
Wow!!! Den här bilden blev jättebra tycker jag! Vet inte vad andra tycker. Kanske det är annorlunda och tråkigt att se bilderna när man aldrig varit där. Jag är ju så väldigt fascinerad över naturen här uppe så jag blir väl lite tjatig ibland.
I somras när vi var vid "Höga kusten" så gick vi och kollade i skogen och på den stora skrevan där Ronja Rövardotter delvis spelades in. Och jag vet att jag och André kanske är ensamma om att tycka att Gimegolts faktiskt är flera gånger häftigare än Skuleskogens klyfta. (förlåt att jag tycker så)
Men stora Skuleskogen och den vidunderliga skrevan där är såklart lättare spela in Ronja Rövardotter på. Gimegolts är lite för litet för så många scener.
Däremot var det en vidunderlig utsikt när vi gick över det långa och flata berget högst upp i Skuleskogen. Vi valde att gå den vägen tillbaks istället för bara genom skogen, för genom skogen var det verkligen bara som vilken skog som helst.
Här är på vägen hem från Gimegolts. Solnedgången var så vacker.
Jag filmade den med videokameran och det blev otrooooligt bra. Måste lära mig att lägga ut lite klipp från den.
Ja det var det för denna gång.... på återseende
Ja hur som helst tog jag och André med oss Sebastian till Gimegolts en höstdag. Vi har tidigare under andra årstider tagit med oss Fanny, Mamma, Trygve och Hampus dit.
Ser ni! Jag ryser fortfarande när jag ser bilder därifrån. Så mäktigt och... och... och.... allt möjligt!
Klyftan stupar ner till vänster. Jag och Sebastian står vid vindskyddet (bakvalen som det heter här) och försöker göra upp en eld för vi skulle grilla och koka kaffe.
Vi gick alla tre och hundarna på den här smala kanten. Det var jätteläskigt! Om man skulle ta ett snedsteg så hamnade man antingen i det iskalla vattnet eller ner nån meter i berggolvet. (föredrar det senare) Att ta sig upp ur vattnet är svårt både pga kylan och svårt få tag i nåt att hålla sig i och dra sig upp innan man blir för kall och fryser ihjäl.
Vädret var inte som det brukar vara när vi tidigare varit där. Lite mer dramatiskt ser det ut nu. Det var några minusgrader, och snö och blåst var i antågande, men vi hade tur som slapp det just då. Det var tyst och stilla. Sådär som jag vill ha det.
Lilla Nanok fick stå bunden en stund vid ett träd för jag hade videokameram med mig och filmade och hon röck i kopplet lite för mycket så det var svårt att filma ordentligt. Tiffany fick vi vara noga med att hålla reda på för hon springer ju i full fart fram till kanten och stupet utan att fatta att hon kan ramla ner. En del tycker väl förstås att hon borde vara kopplad men det tycker inte jag. För det mesta går stigen en bra bit innanför stupet men när vi ville ta kort och filma gick vi av från stigen och fram så vi fick bra bilder från själva kanjonen.
Om det inte syns så kan jag tala om att det är jag och Sebastian och lilla Tiffy som sitter där på den läskiga kanten. Jag vågade inte stå upp med Sebastian för då trodde jag vi skulle vingla till och falla. Så det fick bli en sittande bild.
Jag filmade närbild på mossan där det bildats snökristaller som var som underbaraste konstverk!
Ja här tror jag André försöker visa att det liksom är sprickor lite överallt utefter hela kanjonen. Och de där "kammarna" är speciella att se.
Lite längre ifrån.
Wow!!! Den här bilden blev jättebra tycker jag! Vet inte vad andra tycker. Kanske det är annorlunda och tråkigt att se bilderna när man aldrig varit där. Jag är ju så väldigt fascinerad över naturen här uppe så jag blir väl lite tjatig ibland.
I somras när vi var vid "Höga kusten" så gick vi och kollade i skogen och på den stora skrevan där Ronja Rövardotter delvis spelades in. Och jag vet att jag och André kanske är ensamma om att tycka att Gimegolts faktiskt är flera gånger häftigare än Skuleskogens klyfta. (förlåt att jag tycker så)
Men stora Skuleskogen och den vidunderliga skrevan där är såklart lättare spela in Ronja Rövardotter på. Gimegolts är lite för litet för så många scener.
Däremot var det en vidunderlig utsikt när vi gick över det långa och flata berget högst upp i Skuleskogen. Vi valde att gå den vägen tillbaks istället för bara genom skogen, för genom skogen var det verkligen bara som vilken skog som helst.
Här är på vägen hem från Gimegolts. Solnedgången var så vacker.
Jag filmade den med videokameran och det blev otrooooligt bra. Måste lära mig att lägga ut lite klipp från den.
Ja det var det för denna gång.... på återseende
GOTT NYTT ÅR!
Vi hade en god och trevlig nyårsmiddag i Arjeplog. Gjorde iordning en liten förrätt med räkor och sallad, och så drack vi pommac till det. Sebastian, Hampus, Tim (Hampus gamla kompis från Enköping som flyttade hit några månader efter Hampus), och så jag och Anré.
Varmrätten var en härlig stek och potatisgratäng för köttätarna... jag åt en laxbit... fast ärligt talat hade jag hellre ätit annat än det jag äter 100 andra dagar om året men eftersom jag var envis och skulle vara ute i stugan sista dagarna innan nyår och inte hann handla nåt annat så får jag väl skylla mig själv. Gott ändå för jag var superhungrig, hade bara ätit ett ägg och en smoothie på hela dagen. Och så blev det öl till det, i olika smaker och styrkor.
Mor och äldsta sonen... vi ser lite rara ut faktiskt. Mätta och belåtna. Vi hade laddat min videokamera och spelade in när vi stod upp och skålade, men av någon okänd anledning kom bara ljudet med och ingenting annat... helt svart... fast linslocket var öppnat!?! Fasiken också!
Här har vi resten av nyårsgänget! Tim, Hampus, André.
Sedan gick vi ut och sköt raketer som Tim hade köpt. Skålade i vitt mousserande vin. Filmade så gott det gick, men det var inte lätt få med raketerna kan jag säga. Vi hade i alla fall en mycket trevlig nyårsafton och det är huvudsaken!
GOTT NYTT ÅR!!!!!!!! önskar vi er alla härifrån kalla snöiga vackra ARJEPLOG!
Varmrätten var en härlig stek och potatisgratäng för köttätarna... jag åt en laxbit... fast ärligt talat hade jag hellre ätit annat än det jag äter 100 andra dagar om året men eftersom jag var envis och skulle vara ute i stugan sista dagarna innan nyår och inte hann handla nåt annat så får jag väl skylla mig själv. Gott ändå för jag var superhungrig, hade bara ätit ett ägg och en smoothie på hela dagen. Och så blev det öl till det, i olika smaker och styrkor.
Mor och äldsta sonen... vi ser lite rara ut faktiskt. Mätta och belåtna. Vi hade laddat min videokamera och spelade in när vi stod upp och skålade, men av någon okänd anledning kom bara ljudet med och ingenting annat... helt svart... fast linslocket var öppnat!?! Fasiken också!
Här har vi resten av nyårsgänget! Tim, Hampus, André.
Sedan gick vi ut och sköt raketer som Tim hade köpt. Skålade i vitt mousserande vin. Filmade så gott det gick, men det var inte lätt få med raketerna kan jag säga. Vi hade i alla fall en mycket trevlig nyårsafton och det är huvudsaken!
GOTT NYTT ÅR!!!!!!!! önskar vi er alla härifrån kalla snöiga vackra ARJEPLOG!
