Fågelskådning
I torsdags kväll åkte jag och André iväg med ett 20-tal andra Arjeplogare på fågelskådning. André hade sett på Arjeplogs hemsida att alla som var intresserade skulle träffas på torget kl 18.
Efter lite information av initiativtagaren åkte vi sedan i lång rad efter varandra i våra bilar med slutmål Båtsaur. Det var en härlig och helt ny upplevelse.
André har aldrig varit fågelintresserad tidigare men han vet att jag har ett nyvaknat intresse för det så han följde med mig på utflykten.
Kikare och fågelböcker tog vi med oss. Och kaffe förstås.
Det måste sett lustigt ut när vi åkte sakta sakta på rad Silvervägen fram. Så fort någon såg en fågel så stannade vi allihop och hoppade ut och ställde oss med kikarna och kollade.
Och så åkte vi igen... tills någon såg fågel... och så stannade vi och hoppade ut och så fram med kikarna igen. Och så diskuterade vi vad det var för fåglar vi såg. Det var några riktiga entusiaster i sällskapet som kunde otroligt mycket. Bland annat en snygg kvinnlig tandläkare i 40-års åldern.
Hon sa åt mig att hänga på henne så jag fick lära mig lite grann. Jag kunde ju ingenting om sjöfåglar. Men nu tack vare henne så kan jag en del. Jättekul.
Ja, sådär höll vi på tills vi slutligen efter ca 3 mil kom fram till Båtsjaur. Där fikade vi och pratade om både fåglar, blommor, fjärilar samt diverse utrustningar för ändamålen.
Underbart träffa naturintresserade människor på sådan enkel men spännande tur. Några hade sina barn med sig som även de hade varsin kikare och var helt fokuserade och engagerade så fort det syntes en eller flera fåglar.
Här är de fåglar som jag och André lyckades se i våra kikare:
Bergand
Bläsand
Gluttsnäppa
Grönbena
Både Gluttsnäppa och Grönbena var väldigt svåra att se med blotta ögat för de smälter in i naturens färger. Det var de erfarna skådarna som såg dem och på så vis kunde jag rikta min kikare och se dem jag också.
En söt liten Gulärla såg vi också. Vi passade ju på att skåda andra fåglar än sjöfågel naturligtvis.
Och en endaste Hussvala kom susande förbi oss.
Knipa
Orre finns ju lite varstans nu på våren utefter vägarna. Fast för det mesta Orrhonor som går och pickar i gruset.
Smålom
Småskrake
Storskrake
Svärta
Sångsvan
Här uppe finns det aldrig knölsvanar som jag är van vid, utan här har vi de lite mindre Sångsvanarna.
En Tornfalk flög plötsligt upp och iväg när vi stannat för att skåda några Knipor och Skrakar. Det var lite oväntat men kul få se en rovfågel.
En endaste Trana gick och spatserade vid en strandkant. Undrar var kompisarna var?
Viggpar
Varje gång jag såg en fågel slog jag upp i min bok vad det var. Men när det kom någon fågel flygande så hann jag inte med att se hur den såg ut. Så då frågade jag den söta trevliga tandläkaren som genast visste vad det var för fågel.
De riktiga entusiasterna i sällskapet såg drygt 30 fågelarter. Förstår inte hur de hann med att se?
Ja så nu har jag kikaren med mig så fort jag är iväg ut i skog och sjö. André har också börjat bli intresserad. Vore ju kul om vi kunde utveckla detta. Han har redan kollat på nätet efter sån där tubkikare på stativ. Då kan man se fåglar på längre avstånd.
Jag är väldigt tacksam över att få bo här uppe. Naturlivet är värt så mycket och jag känner mig hemma med det livet. Och skönt ha likasinnade omkring mig.
Träningsskor
Men jag vill ha nya skor, mina är hemskt osköna. Har alltid trivts med Nike-skor men de här senaste jag köpte har mina fötter aldrig kommit överens med.
Jag vill helst springa barfota men tänkte att det kan vara bra att vänja sig successivt. Så därför vill jag ha skor med så mycket barfotakänsla som möjligt. Vet att det finns men bara på några få ställen i Sverige. Och naturligtvis inte häruppe i Norrbotten.
Fanny hade bild på de här skorna på sin blogg:
Typ såna vill jag ha!
Hoppas jag kan hitta nåt bra i Sevilla.
Stockholm - Sevilla
Just nu är jag på jobbet... suck...
Men senare idag ska jag ta flyget från Arvidsjaur till Arlanda. Ska besöka min f d svärmor och sova hos henne. Ska bli trevligt träffas igen.
Och imorgon kväll åker jag, Sebastian, mamma och moster Kristina till Sevilla! Åååå så skönt det ska bli när vi äntligen kommer fram. Känns som en evighet fast det knappt är två dygn tills vi landar i Sevilla.
Ferian har just börjat där. Då får man se vackra hästar, ryttare och flamencodansare. 
La feria! Fantastiska kvinnor och fantastiska klänningar!
I den här parken har jag varit förut. Häftigt med alla gamla träd med de stora rötterna. Man kan liksom gå in där bland rötterna.
Fannys katt Lukas ska jag få träffa. Hoppas han vill kela och mysa.
Det blir jätteskönt komma till Sevilla igen. En sväng till någon kuststad blir det väl också så vi får bada. Jag längtar jättemycket efter att få bada i varmt vatten och kunna ligga och simma och plaska omkring.
Här uppe blir vattnet aldrig badbart. Blir bara snabbdopp. Tror jag ska skaffa våtdräkt.
Stugvernissage
Se så ljuvliga sippor i den gamla krukan! Min mammas verk. En gång i tiden kommer konstkännare att hitta denna tavla och då blir min mamma känd konstnär. Är det dessutom efter hennes död så blir den värd en förmögenhet.
Denna tavla som heter "Ljus" är skön och rofylld. Kommer såklart inte till sin rätt här eftersom jag var tvungen ta närbild. Såhär ska man ju inte se på konst egentligen. Men jag ville bara visa hur konstnärliga mina nära och kära är.
Älskade Wilmer! Om ni bara visste hur många timmar i sträck han kunde sitta för sig själv i sitt rum och måla, rita och modellera. Det var en fantastisk tid då han var helt försjunken i sitt konstnärsskap.
Här är en oljemålning av Sebastian när han var ute med min mamma på Rävsten. Sebastian har inte målat så mycket i sina dar men det är roligt att ha kvar den här som han målat ute på vårat kära Rävsten.
Tror det här är en av mammas första oljemålningar. Träd var det som hon målade mycket i början av sin konstnärskarriär. Jag hade en stor riktigt pastellig oljemålning av henne tidigare men den fick Evelina ta över när jag flyttade upp. Den hänger så fint hos henne.
Mamma har gett bort tavlor till både mig och barnen emellanåt och man märker att ju mer hon målar desto bättre blir det. Hon borde satsa lite mer på detta och ha en egen vernissage i Enköping där hon numera bor.
Fniss... den här och nästa akvarellmålning av Wilmer gör mig varm i hjärtat. Han hade just upptäckt tekniken med akvarellmålning och tyckte det var jätteroligt.
En morgon när jag klev upp och satte mig i vardagsrummet med min kaffekopp... såg jag att två blommor från fönstret stod på bordet. Tänkte hur sjutton det kom sig att de stod där? Vem och varför? Denna Pelargon var avklippt och ställd i vas och såg inte mycket ut för världen men ändå söt.
Visst har han fått med detaljerna på ett suveränt sätt fast han just börjat med akvarellmålning?
Den här och den förra blomman hade Wilmer alltså varit uppe och målat av under natten när jag sov. Så himla gulligt!!!
Han målade fler blom-akvareller som han gav bort till sin mormor och syskon. Jättefina allihop. Kan inte låta bli att fascineras över detaljerna han fått till trots han var helt nybörjare.
Wilmer fortsatte några år till med sitt tecknande och målande och modellerande. Men rätt som det var bara slutade han helt tvärt.
Jag har försökt uppmuntrat honom att ta upp det igen och han vill det gärna men det blir liksom inte av. Wilmers pappa har också tecknat och målat tidigare i sitt liv så jag förstår inte att han inte kan köpa hem grejer så att de kan ha det som ett gemensamt intresse. Båda har ju begåvning. Men tala med hans pappa är ju som att tala till en vägg helt utan struktur.
Hoppas Wilmers mormor kan ta upp detta intresse tillsammans med honom nu när de bor i samma stad. Jag pratade med Wilmer om det härom veckan och jag märkte att det tändes en glöd i hans röst under samtalet.
Evelina och Fanny har också gjort fantastiska teckningar och målningar som jag haft uppe på väggarna tidigare. Har några av dem hemma i Hampus lägenhet så de har jag inte tagit med här.
Hampus har nog inte målat eller ritat så mkt men han vävde ett par vägglöpare till mig som jag sparat.
Ja det var allt från denna gång från mysstugan.
