Cykeltur Arjeplog-Mo i Rana-Arjeplog
Det blev en cykeltur till Mo i Rana trots regn eller hot om regn i stort sett varje dag. Vi hade sett fram emot och planerat denna tur sedan i vintras och gav oss iväg fast väderprognosen inte såg så lysande.
Vi cyklade iväg 27 juli på eftermiddagen efter att ha inköpt varsit par gummistövlar... som visade sig vara ovärderliga både under cyklingen och senare vandring.
I full mundering mot Sorsele till att börja med.
Tiffany var så himla duktig hela resan! En större cykelkorg hade jag köpt så hon kunde ha det bekvämt. Och så sydde jag om en gammal regnracka så det gick att ha den knäppt över hela Tiffany om så behövdes... och det behövdes några gånger under turen!
Första anhalten. Efter regn blev det en fantastisk kväll. Vi cyklade hela 7 mil första dagen fast vi kom iväg sent på dagen. Vi var jätteduktiga! Och vilket fantastiskt ställe vi tältade på! Bara några kilometer från Sorsele hittade vi ett perfekt ställe nere vid sjön.
Kan det bli bättre? Vi sov så gott alla tre denna natt. Vi visste också att dagen efter skulle det bli sol och varmt...
Såhär fint tält hade André köpt utan att jag visste nåt. En kåta fast med lättviktsduk. Vilken tur att vi hade ett så bekvämt och rymligt tält. Det var en glad överraskning.
DAG 2:
Denna dag var superhet! Vi tog en genväg på en mindre krokig och BACKIG väg mellan Sorsele och fram till Blåvägen E79. Vi tänkte att det var smartare än att behöva cykla till Storuman som blev flera mil längre. Men fy sjutton så kämpigt och svettigt det var med de kilometerlånga uppförsbackarna. Vackert var det i alla fall... och tur med vädret denna dag...
Skönt få rasta! Märkigt att det antingen var stekhet sol eller regn och kallt de här dagarna?
Det var fantastiska vyer bakom varje backrön. Ju längre mot Tärnaby vi kom desto högre och vidsträckta berg mot horisonten. Vilken natur... vilken skönhet!
Efter ca 7 mils kämpande hittade vi en lugn och stilla sjö att slå upp tältet vid. Vi kunde gå ner och bada och tvätta av oss all svett efter dagsetappen.
Vi satt även ute på en liten udde och åt mat. Fiskarna slog och vakade ute i sjön... inga fiskegrejer
Kvällarna var så stillsamma och härliga mestadelen av turen.
Även denna natt sov vi gott. Nybadade och mätta... och trötta
DAG 3:
Vaknade och märkte att vi knappt kunde gå ut ur tältet! MYGG! Fick äta frukost inne i tältet. Packa ihop sakerna snabbt och panikartat för att inte bli uppätna!
Denna dag började det dåliga vädret komma tillbaks igen. Vi visste att det skulle bli mulet och regn resten av tiden men man hoppas ju ändå att prognosen skulle ändra sig till det bättre... men icke.
Även denna dag blev det cykling på en 6-7 mil. Var framme i Tärnaby rätt tidigt men bestämde oss för att stanna där och hyra stuga på en camping. Och det var tur det för på natten öste regnet ner och det åskade och blixtrade i flera timmar!
DAG 4:
Kyrkan i Tärnaby. Det var ingen skön dag i Tärnaby precis men vi passade på att kolla i sportbutikerna ifall det fanns något kul eller bra att köpa. Men det blev inget handlande. Annars var Tärnaby väldigt fint. Skidbackarna låg verkligen inne i Tärnaby. Är säkert jättekul vara där på vintern. Tål att tänka på.
Gjorde oss ingen större brådska. Kallt och regnigt. Inte trevligt. Vi fick ha regnkläder på oss nästan hela dagen...
Inte nog med att det var uselt väder... det var ett långt vägarbete mellan Tärnaby och Hemavan. Betydde alltså att vi skulle vara tvungna att gå med cyklarna hela den sträckan i regnet!
Vi beslutade oss först för att ta bussen till Hemavan men såg att det skulle gå buss även ända fram till Mo i Rana... så det blev buss till Mo i Rana, ca 11 mil. Vi visste att vi skulle få det kämpigt nog ändå i regn och rusk några dagar framöver så det var nog bra för oss alla tre att slippa mer regn den dagen.
Allteftersom kyla och regn kom över oss så fick Tiffany både tröja och huckle. Söt va? Hon satt ju i cykelkorgen alldeles stilla hela dagarna och jag var så rädd att hon skulle ta stryk av det. Men hon behövde inte använda hucklet så mkt... det blev inte så kallt de följande dagarna.
Här ligger hon på bänken i väntan på bussen till Mo i Rana.
Hela bussresan var fantastisk. Vilken storslagen natur! Och så många urgulliga byar. Det hade varit väldigt fint att ha cyklat den sträckan men det var ändå skönt att slippa mer regn och rusk den dagen.
När vi kom fram till Mo i Rana var det fint väder. Skönt. Vi cyklade iväg på E6:an mot Dunderlandsdalen. Hade gärna sett mig omkring i Mo i Rana men André var inte intresserad och jag ville inte tjaffsa om det. Kändes lite snopet att bara lämna Mo i Rana på en gång... ja ja, det såg ju fint ut det lilla jag såg.
Cyklade några mil till en camping. Hann slå upp tältet vid den långa och mäktiga Storforsen som senare övergick till Dunderforsen. Hann även äta mat och titta ner över det märkliga vattnet som var turkostgrönt, och en hel del människor stod och fiskade ut i forsen... sedan kom regnet! Och jösses va det regnade hela natten!
DAG 5:
Regnet fortsatte ösa ner! Kära nån! Åt frukost inne i tältet. Sprang ut med Tiffany till servicehuset så att både hon och jag fick göra toabesök. Ösregn! Packade ihop alla grejer och försökte hålla det så torrt som möjligt och på med allt på cyklarna. Vi fick ha regnponchos på oss fladdrande omkring oss under hela tiden. Vad gör man? Tältet var dyngblött när det packades ihop. Inget annat att göra. Himlen var helt igenmulen med grå heltäckande moln. Cyklade iväg. Ösregn i flera timmar till!
Tänkte rasta på en utsatt rastplats. Men hur i helsike tänker de? En rastplats med bänkar och bord... men inget tak! Norrmännen vet väl för sjutton att det är mer dåligt än bra väder den här delen av Norge på sommaren?! Varför skulle annars så många norrmän hellre semestra i Sverige?
Nä vi fick cykla vidare i ösregnet och kunde så småningom rasta i en busskur för då hade vi i alla fall tak över huvudet medan vi åt lite stärkande matsäck.
När vi hade cyklat in en bit i det sagolika Dunderlandsdalen slutade det att regna. Skönt! Vi svängde av vägen ner till en gård där det stod på skylten att det fanns en Silversmedja och kaffe! Jag var jättekaffesugen! Och Silversmide tittar jag gärna på.
Det var ett gammalt stall som var inrett med allt möjligt. Härlig stämning. Inte enbart vackert silver att titta på. Här är ett litet vattenfall som stod med lite spjut och drömfångare.
Här satt vi och fikade. Med en magnifik smideskrona över oss och en stor drömfångare på väggen. Kaffet smakade utsökt gott.
På övervåningen fanns allt silver! Kunde inte ta något bra kort där för det var så mörkt. Men det var fantastiskt vackra smycken både små och stora. Och allt var placerat ihop med en massa olika stenar både från Norden och en massa andra länder. Silversmeden har under många år samlat stenar från sina resor runtomkring. Enastående smakfullt galleri. Jag köpte en ring. Hade gärna köpt mer!
Man kan gå in och kolla hemsidan: www.stjernenart.com
Resten av cykelturen den dagen var regnfri. Tack och lov. Vi bestämde oss för att hyra stuga på en camping i Krokstrand precis innan stigningen upp på Saltfjället. Vi behövde sannerligen torka tältet och en del kläder samt Tiffanys regnskydd. Hon har ju huvudet uppe ur regnöverdraget så det sipprar ju in lite regn på insidan. Ett par gånger har jag mer eller mindre tvingat henne att ligga ner i korgen så jag har kunnat dra igen dragkedjan ordentligt. Hon mår ju inte precis dåligt av att ligga ner emellanåt.
Vi fick en skön kväll. Campingplatsen var välordnad och trevlig. Tur att vi kom dit rätt tidigt för under kvällen fylldes det på i stugorna så alla blev upptagna till slut.
DAG 6:
Inget regn! Inte på hela dagen!
Det här blev en dag med mycket intryck. Började stigningen på en gång upp på Saltfjället. Fick gå rätt mycket med cyklarna men det gjorde inget... för vi slapp regnet! När vi efter ca 3 mil och en stigning på 400 höjdmeter kom högst upp på fjället var det aningen kylslaget men nu var det platt och slätt att cykla däruppe på kalfjället.
Vad finns under alla de här märkena?! Här uppe vid polcirkeln finns en restaurang m m och infarten dit sitter den här skylten. Ja här kan man se varifrån en massa människor kommit och en massa annat intressant.
Efter en stunds cyklande uppe på kalfjället så började det så småningom gå nerför. I flera mil! Och ju längre ner vi kom desto varmare och skönare blev det. Lönsdalen bjöd på en förunderligt vacker natur och den långa vindlande Lönsälven.
Här har vi kommit ungefär halvvägs utefter älven. Vilken tur att vi cyklade just åt det här hållet och inte tvärtom. Den här utförsåkningen var minst 2 mil lång, tror det var t o m 3 mil långt och det hade jag inte velat gå uppför med en tungpackad cykel och hund i korgen. Trafiken var hemsk! Smal väg och massor med bilar och lastbilar och långtradare.
Ser ni färgen på vattnet? Och vilken fart det var på vattnet här lite längre ner!!!
André ställer in kameran innan fotografering av älven.
Såhär blev bilden. Vilka mäktiga naturkrafter!
Alldeles brevid älven... alltså ca 100 m från vägen låg den här gamla rostiga lastbilen! Fanns andra konstiga saker där också. Måste vara något som är kvar från kriget för man kan inte köra ner nåt så stort där nu i alla fall.
Får fortsätta skriva resten av den här dagen och nästföljande (sista dagen) dag imorgon. Hinner inte mer just nu för jag ska snart bli hämtad för att få skjuts ut till stugan.
Synd att jag inte hann nu men det tar sån himla tid ibland!
Vi cyklade iväg 27 juli på eftermiddagen efter att ha inköpt varsit par gummistövlar... som visade sig vara ovärderliga både under cyklingen och senare vandring.
I full mundering mot Sorsele till att börja med.
Tiffany var så himla duktig hela resan! En större cykelkorg hade jag köpt så hon kunde ha det bekvämt. Och så sydde jag om en gammal regnracka så det gick att ha den knäppt över hela Tiffany om så behövdes... och det behövdes några gånger under turen!
Första anhalten. Efter regn blev det en fantastisk kväll. Vi cyklade hela 7 mil första dagen fast vi kom iväg sent på dagen. Vi var jätteduktiga! Och vilket fantastiskt ställe vi tältade på! Bara några kilometer från Sorsele hittade vi ett perfekt ställe nere vid sjön.
Kan det bli bättre? Vi sov så gott alla tre denna natt. Vi visste också att dagen efter skulle det bli sol och varmt...
Såhär fint tält hade André köpt utan att jag visste nåt. En kåta fast med lättviktsduk. Vilken tur att vi hade ett så bekvämt och rymligt tält. Det var en glad överraskning.
DAG 2:
Denna dag var superhet! Vi tog en genväg på en mindre krokig och BACKIG väg mellan Sorsele och fram till Blåvägen E79. Vi tänkte att det var smartare än att behöva cykla till Storuman som blev flera mil längre. Men fy sjutton så kämpigt och svettigt det var med de kilometerlånga uppförsbackarna. Vackert var det i alla fall... och tur med vädret denna dag...
Skönt få rasta! Märkigt att det antingen var stekhet sol eller regn och kallt de här dagarna?
Det var fantastiska vyer bakom varje backrön. Ju längre mot Tärnaby vi kom desto högre och vidsträckta berg mot horisonten. Vilken natur... vilken skönhet!
Efter ca 7 mils kämpande hittade vi en lugn och stilla sjö att slå upp tältet vid. Vi kunde gå ner och bada och tvätta av oss all svett efter dagsetappen.
Vi satt även ute på en liten udde och åt mat. Fiskarna slog och vakade ute i sjön... inga fiskegrejer
Kvällarna var så stillsamma och härliga mestadelen av turen.
Även denna natt sov vi gott. Nybadade och mätta... och trötta
DAG 3:
Vaknade och märkte att vi knappt kunde gå ut ur tältet! MYGG! Fick äta frukost inne i tältet. Packa ihop sakerna snabbt och panikartat för att inte bli uppätna!
Denna dag började det dåliga vädret komma tillbaks igen. Vi visste att det skulle bli mulet och regn resten av tiden men man hoppas ju ändå att prognosen skulle ändra sig till det bättre... men icke.
Även denna dag blev det cykling på en 6-7 mil. Var framme i Tärnaby rätt tidigt men bestämde oss för att stanna där och hyra stuga på en camping. Och det var tur det för på natten öste regnet ner och det åskade och blixtrade i flera timmar!
DAG 4:
Kyrkan i Tärnaby. Det var ingen skön dag i Tärnaby precis men vi passade på att kolla i sportbutikerna ifall det fanns något kul eller bra att köpa. Men det blev inget handlande. Annars var Tärnaby väldigt fint. Skidbackarna låg verkligen inne i Tärnaby. Är säkert jättekul vara där på vintern. Tål att tänka på.
Gjorde oss ingen större brådska. Kallt och regnigt. Inte trevligt. Vi fick ha regnkläder på oss nästan hela dagen...
Inte nog med att det var uselt väder... det var ett långt vägarbete mellan Tärnaby och Hemavan. Betydde alltså att vi skulle vara tvungna att gå med cyklarna hela den sträckan i regnet!
Vi beslutade oss först för att ta bussen till Hemavan men såg att det skulle gå buss även ända fram till Mo i Rana... så det blev buss till Mo i Rana, ca 11 mil. Vi visste att vi skulle få det kämpigt nog ändå i regn och rusk några dagar framöver så det var nog bra för oss alla tre att slippa mer regn den dagen.
Allteftersom kyla och regn kom över oss så fick Tiffany både tröja och huckle. Söt va? Hon satt ju i cykelkorgen alldeles stilla hela dagarna och jag var så rädd att hon skulle ta stryk av det. Men hon behövde inte använda hucklet så mkt... det blev inte så kallt de följande dagarna.
Här ligger hon på bänken i väntan på bussen till Mo i Rana.
Hela bussresan var fantastisk. Vilken storslagen natur! Och så många urgulliga byar. Det hade varit väldigt fint att ha cyklat den sträckan men det var ändå skönt att slippa mer regn och rusk den dagen.
När vi kom fram till Mo i Rana var det fint väder. Skönt. Vi cyklade iväg på E6:an mot Dunderlandsdalen. Hade gärna sett mig omkring i Mo i Rana men André var inte intresserad och jag ville inte tjaffsa om det. Kändes lite snopet att bara lämna Mo i Rana på en gång... ja ja, det såg ju fint ut det lilla jag såg.
Cyklade några mil till en camping. Hann slå upp tältet vid den långa och mäktiga Storforsen som senare övergick till Dunderforsen. Hann även äta mat och titta ner över det märkliga vattnet som var turkostgrönt, och en hel del människor stod och fiskade ut i forsen... sedan kom regnet! Och jösses va det regnade hela natten!
DAG 5:
Regnet fortsatte ösa ner! Kära nån! Åt frukost inne i tältet. Sprang ut med Tiffany till servicehuset så att både hon och jag fick göra toabesök. Ösregn! Packade ihop alla grejer och försökte hålla det så torrt som möjligt och på med allt på cyklarna. Vi fick ha regnponchos på oss fladdrande omkring oss under hela tiden. Vad gör man? Tältet var dyngblött när det packades ihop. Inget annat att göra. Himlen var helt igenmulen med grå heltäckande moln. Cyklade iväg. Ösregn i flera timmar till!
Tänkte rasta på en utsatt rastplats. Men hur i helsike tänker de? En rastplats med bänkar och bord... men inget tak! Norrmännen vet väl för sjutton att det är mer dåligt än bra väder den här delen av Norge på sommaren?! Varför skulle annars så många norrmän hellre semestra i Sverige?
Nä vi fick cykla vidare i ösregnet och kunde så småningom rasta i en busskur för då hade vi i alla fall tak över huvudet medan vi åt lite stärkande matsäck.
När vi hade cyklat in en bit i det sagolika Dunderlandsdalen slutade det att regna. Skönt! Vi svängde av vägen ner till en gård där det stod på skylten att det fanns en Silversmedja och kaffe! Jag var jättekaffesugen! Och Silversmide tittar jag gärna på.
Det var ett gammalt stall som var inrett med allt möjligt. Härlig stämning. Inte enbart vackert silver att titta på. Här är ett litet vattenfall som stod med lite spjut och drömfångare.
Här satt vi och fikade. Med en magnifik smideskrona över oss och en stor drömfångare på väggen. Kaffet smakade utsökt gott.
På övervåningen fanns allt silver! Kunde inte ta något bra kort där för det var så mörkt. Men det var fantastiskt vackra smycken både små och stora. Och allt var placerat ihop med en massa olika stenar både från Norden och en massa andra länder. Silversmeden har under många år samlat stenar från sina resor runtomkring. Enastående smakfullt galleri. Jag köpte en ring. Hade gärna köpt mer!
Man kan gå in och kolla hemsidan: www.stjernenart.com
Resten av cykelturen den dagen var regnfri. Tack och lov. Vi bestämde oss för att hyra stuga på en camping i Krokstrand precis innan stigningen upp på Saltfjället. Vi behövde sannerligen torka tältet och en del kläder samt Tiffanys regnskydd. Hon har ju huvudet uppe ur regnöverdraget så det sipprar ju in lite regn på insidan. Ett par gånger har jag mer eller mindre tvingat henne att ligga ner i korgen så jag har kunnat dra igen dragkedjan ordentligt. Hon mår ju inte precis dåligt av att ligga ner emellanåt.
Vi fick en skön kväll. Campingplatsen var välordnad och trevlig. Tur att vi kom dit rätt tidigt för under kvällen fylldes det på i stugorna så alla blev upptagna till slut.
DAG 6:
Inget regn! Inte på hela dagen!
Det här blev en dag med mycket intryck. Började stigningen på en gång upp på Saltfjället. Fick gå rätt mycket med cyklarna men det gjorde inget... för vi slapp regnet! När vi efter ca 3 mil och en stigning på 400 höjdmeter kom högst upp på fjället var det aningen kylslaget men nu var det platt och slätt att cykla däruppe på kalfjället.
Vad finns under alla de här märkena?! Här uppe vid polcirkeln finns en restaurang m m och infarten dit sitter den här skylten. Ja här kan man se varifrån en massa människor kommit och en massa annat intressant.
Efter en stunds cyklande uppe på kalfjället så började det så småningom gå nerför. I flera mil! Och ju längre ner vi kom desto varmare och skönare blev det. Lönsdalen bjöd på en förunderligt vacker natur och den långa vindlande Lönsälven.
Här har vi kommit ungefär halvvägs utefter älven. Vilken tur att vi cyklade just åt det här hållet och inte tvärtom. Den här utförsåkningen var minst 2 mil lång, tror det var t o m 3 mil långt och det hade jag inte velat gå uppför med en tungpackad cykel och hund i korgen. Trafiken var hemsk! Smal väg och massor med bilar och lastbilar och långtradare.
Ser ni färgen på vattnet? Och vilken fart det var på vattnet här lite längre ner!!!
André ställer in kameran innan fotografering av älven.
Såhär blev bilden. Vilka mäktiga naturkrafter!
Alldeles brevid älven... alltså ca 100 m från vägen låg den här gamla rostiga lastbilen! Fanns andra konstiga saker där också. Måste vara något som är kvar från kriget för man kan inte köra ner nåt så stort där nu i alla fall.
Får fortsätta skriva resten av den här dagen och nästföljande (sista dagen) dag imorgon. Hinner inte mer just nu för jag ska snart bli hämtad för att få skjuts ut till stugan.
Synd att jag inte hann nu men det tar sån himla tid ibland!
Ny bil
Visar här en fin bild på André och hans nya bil.
Nu får vi rum lite bättre med all utrustning när vi ska iväg på våra vandrings- och skidturer. Det tar mycket plats i bilen med ryggsäckar, tält m m.
Han poserar så fint utanför min stuga.
Nu har det börjat mörkna utomhus på kvällarna. Vid 23-tiden är det mörkt ute. Känns konstigt när vi haft ljust så länge. Många kvällar har jag suttit ute och sett solen dala ner bakom bergen vid midnatt... och sedan en timme senare börjat dra sig uppåt igen. Fantastiskt att vi har så ljust här uppe. Tur det för det är räddningen så jag orkar med den lååånga vintern.
Nu börjar jag se fram emot att snart få sätta på mig skidorna igen.
Men först hoppas jag det blir fin is på sjön så jag kan få åka lite långfärdsskridskor. För när snön väl fallit till marken så är den kvar för att stanna och då blir det ingen skridskoåkning.
Finns en liten liten slinga på bara några hundra meter som man kan åka skridskor på men det är verkligen tjatigt att åka 10-20-30 varv där.
Så här mysigt hade jag och Hampus en kväll med tända ljus i stugan.
Nu får vi rum lite bättre med all utrustning när vi ska iväg på våra vandrings- och skidturer. Det tar mycket plats i bilen med ryggsäckar, tält m m.
Han poserar så fint utanför min stuga.
Nu har det börjat mörkna utomhus på kvällarna. Vid 23-tiden är det mörkt ute. Känns konstigt när vi haft ljust så länge. Många kvällar har jag suttit ute och sett solen dala ner bakom bergen vid midnatt... och sedan en timme senare börjat dra sig uppåt igen. Fantastiskt att vi har så ljust här uppe. Tur det för det är räddningen så jag orkar med den lååånga vintern.
Nu börjar jag se fram emot att snart få sätta på mig skidorna igen.
Men först hoppas jag det blir fin is på sjön så jag kan få åka lite långfärdsskridskor. För när snön väl fallit till marken så är den kvar för att stanna och då blir det ingen skridskoåkning.
Finns en liten liten slinga på bara några hundra meter som man kan åka skridskor på men det är verkligen tjatigt att åka 10-20-30 varv där.
Så här mysigt hade jag och Hampus en kväll med tända ljus i stugan.
Mammabesök
När min semester började i mitten av juli så fick jag ett kärt besök av min mamma och hennes man.
Typiskt nog fick jag en liten släng av förkylning så jag var jättehes och kraxade som en kråka hela tiden de var här. Försökte hålla mig pigg men det var inte så lätt.
Vi hade ett par dagar med varmt och soligt väder, och sedan kom det storm, regn och åska som gjorde att vi mest fick vara inomhus. Men vi hade ju varandra i alla fall och hade det mysigt ändå.
En av dagarna åkte vi till det fantastiska Gimegolts. Alltid lika mäktigt att komma dit. Otroligt vad inlandsisen kunde göra med landskapet. Här stupar berget rätt ner i vattnet. Man får verkligen hålla tungan rätt i munnen när man går fram på kanten.
Undrar vad som skulle hända om man dyker ner här? Huvva! Förmodligen dog man...
Så här dramatisk såg himlen ut emellanåt de dagar jag hade mammabesök.
Två rovfåglar av någon sort blev helt klart störda över att vi kom och gick på stigen. De skrek och flög runtomkring oss. Jag blev lite rädd att de skulle hugga tag i Tiffany. Det har ju faktiskt hänt att större rovfåglar tagit småhundar.
Fåglarna ser inte stora ut på bilderna men det var de.
Trodde det skulle finnas en ordentlig grillplats men jag kom tydligen ihåg fel.
André kämpade tappert med att grilla mat åt oss allihop.
Nu fick han grilla från andra hållet så jag kunde ta en bild med stupet bakom honom.
André tog lite bilder på oss andra också men jag var så ful på bilderna han tog på mig så jag vill inte visa dem.
Och bilderna på min mamma och Hampus kan jag tyvärr inte visa för mammas man är också med på de fotona och han vill inte att jag visar några bilder på honom.
Så tyvärr får ni inte se nånting av min fantastiska och vackra mamma på detta besök.
Men hon är lika fin fortfarande som ni tidigare sett.
Såhär härligt hade vi på kvällen efter den fina turen till Gimegolts. Vi satt allihopa på stenarna nere vid vattnet ute i stugan och åt lite smått och gott och drack vin. Grannen Lisa och hennes minsting kom ner och höll oss sällskap.
Vilken kväll! Ett minne för livet...
Nämen lilla gubben!!! Han tog en ölburk och hällde ut det som var kvar i burken och sedan fyllde han burken med vatten gång på gång på gång och hällde ut vattnet på både oss och katten och hundarna. Tänk så lite det behövs ibland för att roa ett barn.
Och jag lovar att han faktiskt hällde ut ölen först innan han började leka med burken...
Hej lille Skutt skrutt!
Och grannarnas gammelhund Smilla njöt av att få göra oss sällskap. Hon är en så rar och fin gammal dam.
Kolla de här då! Leken gick rätt vilt till mellan jämthunden Bina och katten Findus. Bina är bara två år och Findus drygt ett år.
Och lillkillen vill gärna va med och leka han också.
Vilket skådespel! Vi var roade allihop. Djur är fantastiska. Tiffany höll sig undan från den vilda leken.
Ja skål då!
Vi gillar varandra han och jag.
Jag har verkligen blivit som en familjemedlem hos mina kära grannar. Vi trivs fantastiskt bra tillsammans. Jag är glad jag har lärt känna dem.
Och jag är glad att mamma och hennes man kom och hälsade på ute i stugan så de fick se hur härligt jag har det där ute på "ön".
Vi hade det trivsamt även inne i Arjeplog när det blev sämre väder under besöket.
En kväll åt vi god middag på Andrés balkong. Och en annan kväll åt vi ute på en nyöppnad restaurang.
Och så var vi även hem till Andrés syster och hälsade på och då kom Andrés bror och fru dit också. Så det blev lite släktträff där kring fikabordet.
Jag är så glad och tacksam över att jag har så fin familj...
Man ska vara rädd om sin familj, det är det bästa man har
Typiskt nog fick jag en liten släng av förkylning så jag var jättehes och kraxade som en kråka hela tiden de var här. Försökte hålla mig pigg men det var inte så lätt.
Vi hade ett par dagar med varmt och soligt väder, och sedan kom det storm, regn och åska som gjorde att vi mest fick vara inomhus. Men vi hade ju varandra i alla fall och hade det mysigt ändå.
En av dagarna åkte vi till det fantastiska Gimegolts. Alltid lika mäktigt att komma dit. Otroligt vad inlandsisen kunde göra med landskapet. Här stupar berget rätt ner i vattnet. Man får verkligen hålla tungan rätt i munnen när man går fram på kanten.
Undrar vad som skulle hända om man dyker ner här? Huvva! Förmodligen dog man...
Så här dramatisk såg himlen ut emellanåt de dagar jag hade mammabesök.
Två rovfåglar av någon sort blev helt klart störda över att vi kom och gick på stigen. De skrek och flög runtomkring oss. Jag blev lite rädd att de skulle hugga tag i Tiffany. Det har ju faktiskt hänt att större rovfåglar tagit småhundar.
Fåglarna ser inte stora ut på bilderna men det var de.
Trodde det skulle finnas en ordentlig grillplats men jag kom tydligen ihåg fel.
André kämpade tappert med att grilla mat åt oss allihop.
Nu fick han grilla från andra hållet så jag kunde ta en bild med stupet bakom honom.
André tog lite bilder på oss andra också men jag var så ful på bilderna han tog på mig så jag vill inte visa dem.
Och bilderna på min mamma och Hampus kan jag tyvärr inte visa för mammas man är också med på de fotona och han vill inte att jag visar några bilder på honom.
Så tyvärr får ni inte se nånting av min fantastiska och vackra mamma på detta besök.
Men hon är lika fin fortfarande som ni tidigare sett.
Såhär härligt hade vi på kvällen efter den fina turen till Gimegolts. Vi satt allihopa på stenarna nere vid vattnet ute i stugan och åt lite smått och gott och drack vin. Grannen Lisa och hennes minsting kom ner och höll oss sällskap.
Vilken kväll! Ett minne för livet...
Nämen lilla gubben!!! Han tog en ölburk och hällde ut det som var kvar i burken och sedan fyllde han burken med vatten gång på gång på gång och hällde ut vattnet på både oss och katten och hundarna. Tänk så lite det behövs ibland för att roa ett barn.
Och jag lovar att han faktiskt hällde ut ölen först innan han började leka med burken...
Hej lille Skutt skrutt!
Och grannarnas gammelhund Smilla njöt av att få göra oss sällskap. Hon är en så rar och fin gammal dam.
Kolla de här då! Leken gick rätt vilt till mellan jämthunden Bina och katten Findus. Bina är bara två år och Findus drygt ett år.
Och lillkillen vill gärna va med och leka han också.
Vilket skådespel! Vi var roade allihop. Djur är fantastiska. Tiffany höll sig undan från den vilda leken.
Ja skål då!
Vi gillar varandra han och jag.
Jag har verkligen blivit som en familjemedlem hos mina kära grannar. Vi trivs fantastiskt bra tillsammans. Jag är glad jag har lärt känna dem.
Och jag är glad att mamma och hennes man kom och hälsade på ute i stugan så de fick se hur härligt jag har det där ute på "ön".
Vi hade det trivsamt även inne i Arjeplog när det blev sämre väder under besöket.
En kväll åt vi god middag på Andrés balkong. Och en annan kväll åt vi ute på en nyöppnad restaurang.
Och så var vi även hem till Andrés syster och hälsade på och då kom Andrés bror och fru dit också. Så det blev lite släktträff där kring fikabordet.
Jag är så glad och tacksam över att jag har så fin familj...
Man ska vara rädd om sin familj, det är det bästa man har
Fanny och Raúl
Min dotter Fanny har en blogg som jag läser då och då. Det är verkligen perfekt att kunna följa hennes liv i Sevilla.
Önskar att alla i min familj hade bloggar så jag kunde läsa och kolla bilder på hur de har det.
Men det är klart att de flesta använder sig av facebook nuför tiden. Jag är nästan aldrig in på facebook fast jag haft en sida där sedan några år tillbaks.
I Sevilla har det varit 40 grader varmt hela sommaren och Fanny storknar nästan i värmen. Sevilla ligger ju in i landet så det finns inga svalkande stränder att fly till i hettan.
Men när Fanny och Raúl får tillfälle att sticka iväg och bada vid kusten så gör de naturligtvis det.
Den här bilden kopierade jag från Fannys blogg.
Ser det inte härligt ut så säg?
Jag längtar väldigt mycket efter lite mer värme än vi har haft här uppe i Arjeplog.
Men jag vill verkligen inte ha mer än 25 grader.
Hellre för kallt än för varmt.
Imorgon flyger min andra dotter Evelina och hennes kille ner till Spanien och ska hälsa på Fanny och Raúl. Jag är oerhört glad över att Fanny får lite Sverigebesök. Vet själv hur kul det är när familjen kommer och hälsar på nu när jag bor så långt bort.
Ha det så jättebra tillsammans alla fyra!
Pussar och kramar till er alla!
Önskar att alla i min familj hade bloggar så jag kunde läsa och kolla bilder på hur de har det.
Men det är klart att de flesta använder sig av facebook nuför tiden. Jag är nästan aldrig in på facebook fast jag haft en sida där sedan några år tillbaks.
I Sevilla har det varit 40 grader varmt hela sommaren och Fanny storknar nästan i värmen. Sevilla ligger ju in i landet så det finns inga svalkande stränder att fly till i hettan.
Men när Fanny och Raúl får tillfälle att sticka iväg och bada vid kusten så gör de naturligtvis det.
Den här bilden kopierade jag från Fannys blogg.
Ser det inte härligt ut så säg?
Jag längtar väldigt mycket efter lite mer värme än vi har haft här uppe i Arjeplog.
Men jag vill verkligen inte ha mer än 25 grader.
Hellre för kallt än för varmt.
Imorgon flyger min andra dotter Evelina och hennes kille ner till Spanien och ska hälsa på Fanny och Raúl. Jag är oerhört glad över att Fanny får lite Sverigebesök. Vet själv hur kul det är när familjen kommer och hälsar på nu när jag bor så långt bort.
Ha det så jättebra tillsammans alla fyra!
Pussar och kramar till er alla!
Kvällen före mammabesök
Visar några bilder från en skön kväll ute i stugan...
Jag vet att det kanske är tjatigt med en massa inlägg från min stuga och kanske något enahanda bilder. Jag kan ju känna stämningarna i alla bilderna jag visar men det är såklart svårt för andra att förstå och känna glädjen och sinnesron ute i stugan genom bilderna.
Min mamma och hennes man kom och hälsade på några dagar i juli och kvällen innan hade jag och Tiffany så här skönt! Jag ville inte gå och lägga mig...
Jag är verkligen helt betagen av kvällssolen som speglar sig i vattnet. Bilderna blir väl lite lika varandra men för mig känns varje sådan här kväll helt magisk och speciell.
Jag satt här på stenarna och bara njöt av solen, vattnet, den svaga vinden... och i övrigt tystnad... som är så härligt
Lilla Tiffany var så nöjd så nöjd att få vara med mig
Vattnet var fortfarande rätt lågt. Nu har vattennivån höjts med minst en meter så stenarna ute i vattnet syns inte längre
Jag vet att det kanske är tjatigt med en massa inlägg från min stuga och kanske något enahanda bilder. Jag kan ju känna stämningarna i alla bilderna jag visar men det är såklart svårt för andra att förstå och känna glädjen och sinnesron ute i stugan genom bilderna.
Min mamma och hennes man kom och hälsade på några dagar i juli och kvällen innan hade jag och Tiffany så här skönt! Jag ville inte gå och lägga mig...
Jag är verkligen helt betagen av kvällssolen som speglar sig i vattnet. Bilderna blir väl lite lika varandra men för mig känns varje sådan här kväll helt magisk och speciell.
Jag satt här på stenarna och bara njöt av solen, vattnet, den svaga vinden... och i övrigt tystnad... som är så härligt
Lilla Tiffany var så nöjd så nöjd att få vara med mig
Vattnet var fortfarande rätt lågt. Nu har vattennivån höjts med minst en meter så stenarna ute i vattnet syns inte längre
