Mammabesök
När min semester började i mitten av juli så fick jag ett kärt besök av min mamma och hennes man.
Typiskt nog fick jag en liten släng av förkylning så jag var jättehes och kraxade som en kråka hela tiden de var här. Försökte hålla mig pigg men det var inte så lätt.
Vi hade ett par dagar med varmt och soligt väder, och sedan kom det storm, regn och åska som gjorde att vi mest fick vara inomhus. Men vi hade ju varandra i alla fall och hade det mysigt ändå.
En av dagarna åkte vi till det fantastiska Gimegolts. Alltid lika mäktigt att komma dit. Otroligt vad inlandsisen kunde göra med landskapet. Här stupar berget rätt ner i vattnet. Man får verkligen hålla tungan rätt i munnen när man går fram på kanten.
Undrar vad som skulle hända om man dyker ner här? Huvva! Förmodligen dog man...
Så här dramatisk såg himlen ut emellanåt de dagar jag hade mammabesök.
Två rovfåglar av någon sort blev helt klart störda över att vi kom och gick på stigen. De skrek och flög runtomkring oss. Jag blev lite rädd att de skulle hugga tag i Tiffany. Det har ju faktiskt hänt att större rovfåglar tagit småhundar.
Fåglarna ser inte stora ut på bilderna men det var de.
Trodde det skulle finnas en ordentlig grillplats men jag kom tydligen ihåg fel.
André kämpade tappert med att grilla mat åt oss allihop.
Nu fick han grilla från andra hållet så jag kunde ta en bild med stupet bakom honom.
André tog lite bilder på oss andra också men jag var så ful på bilderna han tog på mig så jag vill inte visa dem.
Och bilderna på min mamma och Hampus kan jag tyvärr inte visa för mammas man är också med på de fotona och han vill inte att jag visar några bilder på honom.
Så tyvärr får ni inte se nånting av min fantastiska och vackra mamma på detta besök.
Men hon är lika fin fortfarande som ni tidigare sett.
Såhär härligt hade vi på kvällen efter den fina turen till Gimegolts. Vi satt allihopa på stenarna nere vid vattnet ute i stugan och åt lite smått och gott och drack vin. Grannen Lisa och hennes minsting kom ner och höll oss sällskap.
Vilken kväll! Ett minne för livet...
Nämen lilla gubben!!! Han tog en ölburk och hällde ut det som var kvar i burken och sedan fyllde han burken med vatten gång på gång på gång och hällde ut vattnet på både oss och katten och hundarna. Tänk så lite det behövs ibland för att roa ett barn.
Och jag lovar att han faktiskt hällde ut ölen först innan han började leka med burken...
Hej lille Skutt skrutt!
Och grannarnas gammelhund Smilla njöt av att få göra oss sällskap. Hon är en så rar och fin gammal dam.
Kolla de här då! Leken gick rätt vilt till mellan jämthunden Bina och katten Findus. Bina är bara två år och Findus drygt ett år.
Och lillkillen vill gärna va med och leka han också.
Vilket skådespel! Vi var roade allihop. Djur är fantastiska. Tiffany höll sig undan från den vilda leken.
Ja skål då!
Vi gillar varandra han och jag.
Jag har verkligen blivit som en familjemedlem hos mina kära grannar. Vi trivs fantastiskt bra tillsammans. Jag är glad jag har lärt känna dem.
Och jag är glad att mamma och hennes man kom och hälsade på ute i stugan så de fick se hur härligt jag har det där ute på "ön".
Vi hade det trivsamt även inne i Arjeplog när det blev sämre väder under besöket.
En kväll åt vi god middag på Andrés balkong. Och en annan kväll åt vi ute på en nyöppnad restaurang.
Och så var vi även hem till Andrés syster och hälsade på och då kom Andrés bror och fru dit också. Så det blev lite släktträff där kring fikabordet.
Jag är så glad och tacksam över att jag har så fin familj...
Man ska vara rädd om sin familj, det är det bästa man har
Typiskt nog fick jag en liten släng av förkylning så jag var jättehes och kraxade som en kråka hela tiden de var här. Försökte hålla mig pigg men det var inte så lätt.
Vi hade ett par dagar med varmt och soligt väder, och sedan kom det storm, regn och åska som gjorde att vi mest fick vara inomhus. Men vi hade ju varandra i alla fall och hade det mysigt ändå.
En av dagarna åkte vi till det fantastiska Gimegolts. Alltid lika mäktigt att komma dit. Otroligt vad inlandsisen kunde göra med landskapet. Här stupar berget rätt ner i vattnet. Man får verkligen hålla tungan rätt i munnen när man går fram på kanten.
Undrar vad som skulle hända om man dyker ner här? Huvva! Förmodligen dog man...
Så här dramatisk såg himlen ut emellanåt de dagar jag hade mammabesök.
Två rovfåglar av någon sort blev helt klart störda över att vi kom och gick på stigen. De skrek och flög runtomkring oss. Jag blev lite rädd att de skulle hugga tag i Tiffany. Det har ju faktiskt hänt att större rovfåglar tagit småhundar.
Fåglarna ser inte stora ut på bilderna men det var de.
Trodde det skulle finnas en ordentlig grillplats men jag kom tydligen ihåg fel.
André kämpade tappert med att grilla mat åt oss allihop.
Nu fick han grilla från andra hållet så jag kunde ta en bild med stupet bakom honom.
André tog lite bilder på oss andra också men jag var så ful på bilderna han tog på mig så jag vill inte visa dem.
Och bilderna på min mamma och Hampus kan jag tyvärr inte visa för mammas man är också med på de fotona och han vill inte att jag visar några bilder på honom.
Så tyvärr får ni inte se nånting av min fantastiska och vackra mamma på detta besök.
Men hon är lika fin fortfarande som ni tidigare sett.
Såhär härligt hade vi på kvällen efter den fina turen till Gimegolts. Vi satt allihopa på stenarna nere vid vattnet ute i stugan och åt lite smått och gott och drack vin. Grannen Lisa och hennes minsting kom ner och höll oss sällskap.
Vilken kväll! Ett minne för livet...
Nämen lilla gubben!!! Han tog en ölburk och hällde ut det som var kvar i burken och sedan fyllde han burken med vatten gång på gång på gång och hällde ut vattnet på både oss och katten och hundarna. Tänk så lite det behövs ibland för att roa ett barn.
Och jag lovar att han faktiskt hällde ut ölen först innan han började leka med burken...
Hej lille Skutt skrutt!
Och grannarnas gammelhund Smilla njöt av att få göra oss sällskap. Hon är en så rar och fin gammal dam.
Kolla de här då! Leken gick rätt vilt till mellan jämthunden Bina och katten Findus. Bina är bara två år och Findus drygt ett år.
Och lillkillen vill gärna va med och leka han också.
Vilket skådespel! Vi var roade allihop. Djur är fantastiska. Tiffany höll sig undan från den vilda leken.
Ja skål då!
Vi gillar varandra han och jag.
Jag har verkligen blivit som en familjemedlem hos mina kära grannar. Vi trivs fantastiskt bra tillsammans. Jag är glad jag har lärt känna dem.
Och jag är glad att mamma och hennes man kom och hälsade på ute i stugan så de fick se hur härligt jag har det där ute på "ön".
Vi hade det trivsamt även inne i Arjeplog när det blev sämre väder under besöket.
En kväll åt vi god middag på Andrés balkong. Och en annan kväll åt vi ute på en nyöppnad restaurang.
Och så var vi även hem till Andrés syster och hälsade på och då kom Andrés bror och fru dit också. Så det blev lite släktträff där kring fikabordet.
Jag är så glad och tacksam över att jag har så fin familj...
Man ska vara rädd om sin familj, det är det bästa man har
Kommentarer
Postat av: Kristina
Hejsan Charlotta!
Hoppas allt är bra. Du har så rätt när du säger att man ska tänka på sina nära o kära. Det är lite synd att inte syrrans man kan tänka sig o va med på ngr bilder. Men han behöver väll inte va med på alla bilder som ni tar. Väldigt fina kort förresten.
Massor med varma kramizar o hälsa så gott!
Postat av: Den ömma modern
Fina sommarminnen från "ön". Något att tänka på under vintern som kan vara lång och snörik även här i Uppsalatrakten. Kramar till alla, precis alla!
Trackback
