Ännu lite mer...
Visar lite diverse bilder från några sköna dagar vi haft här i Arjeplog. Vädret är minst sagt växlande denna sommar. Från ena dagen till den andra är det väldiga temperaturskillnader. Allt ifrån 10 till 25 grader på ett dygn. Och från sol till regn och till sol igen... ja det växlar från timme till timme. Väldigt märkligt. Så var det inte förra sommaren.
Vi grillade en kväll hemma hos André. Han hittade denna skottkärra på gården och la grillen i. Det var väl fiffigt? God fisk blev det också. Sik tror jag det var.
På Andrés balkong hänger hans kajak så fint uppe i taket. Också väldigt fiffigt att hänga den i taket så vi kan sitta ute och ha det skönt på balkongen utan att trängas med kajaken.
Jaha, här har vi grannfrun ute i stugan... Lisa. Hon har kommit hem till André och mig denna kväll för att följa med oss ut på dans. Vi hade den årliga Silveryran här i Arjeplog så då var vi ute och dansade både fredag och lördag.
Tyvärr var det inte så roligt som jag hade förväntat mig. Folk var fulla och inte så dansanta som jag hade hoppats på.
Helgen innan Silveryran var vi till Arvidsjaur och dansade... det var jättekul. Då var det Playtones som spelade... och dansen höll till på ett väldigt trevligt ställe. Sådär mysigt lantligt ställe som man (i alla fall jag) föreställer sig att det ska vara på sommaren uppe i Norrland.
Nu hoppar jag i tiden... Här är min samiska väninna med en av renkalvarna som föddes i våras. Den här kalven var lite klen och hade svårt att klara sig så han fick lite extra omvårdnad.
Och nu är vi ute i stugan igen... minstingen på fyrhjuling. Den här lilla mannen är helt tokig i alla maskiner de har på gården... precis som de flesta andra killar.
Här har vi pappan i huset. Han har fått två knähundar i famnen. Jämthunden är så underbar! Trots storleken så tror hon verkligen på riktigt att hon är knähund och hoppar upp i knä´t när hon vill ha lite kärlek. Och min lilla Tiffany vill så klart vara me!
Ha en riktigt fortsatt skön sommar!
Äntligen värme
Nu i juli har det varit alldeles lagom varmt, ca 20 grader nästan varje dag.
Det lustiga är att när man tittar på SMHI:s prognoser här uppe så stämmer det nästan aldrig. Det ser ut som vi skulle ha regn och kallt nästan hela tiden. Men så är det som tur är inte. Det är ofta mycket mer sol än TV:s väder visar. Det är ju så väldigt lokalt här uppe men det verkar inte SMHI bry sig om.
De visar moln över hela lappland fast det är så olika från ort till ort. Men det är ju bra att det oftast är bättre väder än vad som visas på TV.
Som vanligt vill jag visa lite härliga soliga sommarbilder från min stuga. Ser inte så grönt och fint ut som nere i södra Sverige men jag lovar att vi har det hur härligt som helst här uppe nu. Luften är klar och skön och blommorna står så färggranna i alla diken och på ängar. Jag plockar blommor i stort sett varje dag när jag är ute och går med Tiffany.
De vita pelargonerna som stått inne har fått flytta ut under en björk.
Jag hittade en gammal "trappstol" i uthuset som är väldigt avskavd i färgen men jag tyckte ändå det blev charmigt på nåt sätt att ställa blommor på. Pelargoner är ju min absoluta favorit.
Några krukor med Verbena ställde jag utanför dasset. Ser fint ut.
Lilla ön har ju ingen växtlighet alls utom björkar, tallar, blåbärs- och lingonris så det känns verkligen som jag vill pigga upp med lite färgglada blommor.
Jag hittar så mycket gamla charmiga saker ute i de olika rummen i uthuset. Här är en gammal klassiker. Och väldigt skön att sitta och lata sig i. Med vattnet kluckande mot land är det mycket njutbart. Ni kan inte ana hur underbart det är att bara vara där. Jag gör inte så mycket, bara njuter av stillheten och tystnaden, och ensamheten. Jag blir mer och mer beroende av att få vara helt ensam... särskilt på min lilla ö.
Ser ni! Kära Gud så lycklig jag känner mig när jag sakta strosar runt på ön sådana här sköna kvällar. Vill inte gå in och sova för nätterna är så fantaaaaastiskt underbara. Alltså jag letar och letar efter mer ord att beskriva skönheten och känslan. Det närmsta jag kan komma är att det känns som Paradiset.
Vi har fortfarande ljust dygnet runt. Det är det bästa med sommaren här uppe. Jag drar inte ens för gardiner eller persienner när jag ska sova för jag känner mig så lycklig när jag emellanåt på nätterna vaknar till och ser ljuset... så somnar jag om med ett leende på läpparna och känner mig varm i både kropp och själ.
Fattar ni att det är så här härligt hela nätterna här uppe?
Snart ska jag och André ut och cykla på vår semester. Vi ska cykla till Mo i Rana, blir så gott som exakt 60 mil. Ska vara väldigt vackert cykla där så det ser jag verkligen fram emot. Och att få tälta ute i dessa fantastiska nätter! Oooo... vad jag längtar. Lilla Tiffany ska följa med. Har köpt en lite större cykelkorg och en hund-sovsäck. Ska även knåpa ihop ett regnskydd åt henne ifall det skulle råka regna någon dag.
Vi räknar med att cykelturen ska ta en vecka.
Hampus har börjat följa med ut till stugan lite oftare. Han tycker också om lugnet där ute. Men det är klart han sitter mest inne med sin dator. Men det är ändå kul att han vill vara därute.
Grannarnas ungar tycker väldigt mycket om Hampus så de blir jätteglada när han kommer ditut.
Och Hampus tycker det är kul att få köra fyrhjulingen med ungarna.
Mina fina patienter och anhöriga
Jag arbetar med så underbara patienter här uppe. Jag försöker ge dem den allra bästa omvårdnaden jag kan. De är så tacksamma och så oerhört ödmjuka.
Det är ett alldeles särdeles tåligt släkte här uppe. Inte åker man in till sjukstugan på natten i onödan inte. En del är nästan döende innan de förstår att de måste få vård.
Avstånden här uppe gör att de flesta inte besvärar sig om det inte är absolut akut.
Samma sak med föräldrar till barn, de åker inte in för en förkylning, hosta eller feber eller öroninflammation som de flesta föräldrar gör i storstäder. Nej barnen här är verkligen sjuka när de kommer. Föräldrarna här åker inte mitt i natten "bara för säkerhets skull". Vi bedriver ju akutsjukvård på nätterna, och då ska det vara akut och inte bara lite feber.
Jag hör ju bland bekanta i Uppland hur de åker till akuten med sina barn mitt i nätterna titt som tätt bara för barnen skriker på nätterna eller ramlat i trappan och slagit sig eller har 38 grader feber.
Barn är inte gjorda av glas. Och ramlar gör alla barn hela sin uppväxttid, feber är inte farligt om det inte är 40 grader eller mer, och hostar gör man om man är förkyld och hostmedicin kan vänta till dagtid, behös inte akut mitt i natten.
Det är stor skillnad på folk här i glesbygden jämfört med storstäderna neråt landet.
Tack och lov.
Vi får ju in en del cancerpatienter som är i livets slutskede. Och det är så väldigt tragiskt och alla vi här på vårdcentralen/sjukstugan blir känslomässigt engagerade. Mina arbetskamrater känner förstås de flesta patienter som kommer in och vet hur de har haft det under sin levnadstid här i Arjeplog. Så det är inte så konstigt att man känner väldigt mycket medlidande både med patienterna och deras anhöriga.
Man ska bli gammal i en liten ort för då får man bättre omvårdnad eftersom folk känner till vem man är och inte bara är en "gamling i mängden".
Jag kommer speciellt ihåg en patient som jag kom väldigt nära. Han var så fascinerad över historien hur det kom sig att jag flyttat hit, så vi talade mycket om den fantastiska naturen här runt Arjeplog som vi båda älskar. Jag var också väldigt omtyckt av hans anhöriga.
Denna man hade alltid varit en mycket aktiv, driftig, positiv och levnadsglad person. Starkt engagemang för idrott. Han tävlade i skidor och deltog i styrelsearbete i Arjeplogs sportklubb och var med och drog igång ett cykellopp på 70-talet som fortfarande går varje sommar.
Han och jag hade flera mycket givande samtal på nätterna när han inte kunde sova. De flesta i Arjeplog visste vem han var och omtyckt av alla. En epok gick bort med honom.
Hans ena dotter är en speciell profil här i Arjeplog. Hon ordnar ofta botaniska och historiska vandringar kring Laisvall. Fotograferar naturbilder och har utställningar och mycket mer.
När hennes pappa slutligen dog här på sjukstugan så skrev hon några dikter som hon lämnade hos oss som tack för god omvårdnad:
" Den här skriften är ord som bara fanns där när min pappa gick bort. Tryckt i Laisvall inför hans begravning i Vilans kapell i Arjeplog.
VAD ÄR DET FÖR KONST ATT LEVA!
sa min pappa tittade nöjd ut över
Stor-Udijaur, där västan tagit paus
vi satt på bryggan, myggfritt
drack kaffe
mammas bullar
VAD ÄR DET FÖR KONST ATT LEVA!
sa min pappa
smuttade, svepte det sista av whiskyn
nu ska det bli gott med mat
aborre, älg
Hur lever man länge?
tänkte på mina fastrar
alla omkring åtttiofem, nittio
En allvarlig blick från pappa;
INGEN TOBAK, LAGOMT AV ALLT
MOTIONERA
MEN VIKTIGAST - "DET ÄR DÄRFÖR DE LEVT SÅ LÄNGE"
ETT LUGNT LIV
Det är så det är med konsten att leva
Sista timmarna på Norrskenet
Vivaldis Vinter
omsorg från sköterskor
pappas hårda andningar
in och ut
hela kroppen andas, mera syre!
ett Vasalopp
spänning, oro
en kopp kaffe, en kaka
tillbaka intill hans bädd
nu på sidan, lugnare, lugnare...
han sover
Det är märkligt hur mycket man vill säga
när inget kan sägas längre
Insidan på hans hand
kände pulsen försvinna
nickade till mamma
som kände på hans hals
nej "pulsen är kvar," sa hon
hon såg överraskad ut, bekymrad
Jo, den är borta, sa hon
tystnad
försökte förstå fast vi visste
PAPPA, LÄMNA MIG INTE!
Lilian, Angelica, Monica, Jörgen,
Rose-Marie, Malin, Charlotta,
Gunilla, Carina och alla ni andra fina
människor på Norrskenet...
... ni är vår tids änglar.
ÄNGLAR FINNS!
Min pappa kommer inte till helvetet -
jag vandrade längs med Kyrkholmen
tänkte på livets slut
såg de vintervackra björkarna
såg strömmen, inga änder
såg dimman, den nariga iskanten
rönnbärsträden frosttäckta
hastighet trettio med gupp
här skulle jag vilja ha ett timrat hus
tänkte på Petrus Laestadius ord om
"sammelsurium", hur husen regnat ned från skyn
arjeplogare utan ordning
nu var min pappa borta
lämnat mig
lämnat oss
vilar i frid
skrämselpropagandan
en livrem, slag
över kroppen på hans bror
i herrens namns, i olydnadens namn
där, vid broderns sida, fattas beslut
för livet
'
Och slutet?
varken himmel eller helvetet
Jag ville se stugan
halvmeter hög snö
den vintertäckta båten och bryggan
MAGNUS! VI MÅSTE HIT OCH SKOTTA!
det var skönt
sitta vid elden en stund
frusna, blöta fötter
jag trivdes
saknad
men ljus
två kastruller snö
elden släckt
på med skidorna
rundade udden
ungskogen på skiftet
rävens spår
och där! älgens...
"...de där förbannade älgarna
som äter upp plantskotten!"
hör jag hans röst
vem ska nu
ta ned dem till hösten?
Midsommarudden
furuskogens allvarsamma salar
diktade Dan Andersson
och du omgav din
timrade stuga
med dessa bjässar
som stod emot västan
vars rottrådar
höll fast den
reglerade stranden
vars grenar
gav skydd till
knipholkarna
(fick inte tag i någon bättre bild på en stuga som skulle kunna vara lik deras på midsommarudden)
Ett ögonblick i sänder
Inte mer
I rummet på Norrskenet
upphörde tiden
tiden var med oss
mot oss
Hälsningar Maria Söderberg
Maria är en riktig eldsjäl när det gäller Laisvalls natur och historia. Hon är ute med sin kamera och fotograferar allt allt allt som hon tycker är vackert. Blommor på fjällen är helt klart hennes favoritsysselsättning. Och hon kan vara ute hela nätter ensam och tar bilder på blommor. Jag har sett en utställning hon hade där hon använde sina blomfotografier och gjorde fantastiska underbara lampor. Har inte kunnat få fram någon bild på någon av dessa skapelser. Men visar här en bild på en blomma som är så typiskt för Maria att fota.
Jag skulle kunna skriva en hel berättelse om allt vad hon sysslar med. En härlig och entusiastisk människa. Har hon ärvt av både sin far och sin mor.
Ja tänk så nära man kommer många av patienerna och anhöriga här just för att det är sån liten ort. Och det känns så rätt och riktigt.
Livet och levnadssättet här uppe är det bästa tänkbara för mig. Jag har lärt mig så mycket av människorna här. Och jag uppskattar livet på ett helt annat sätt nu än förut.
Jag är verkligen glad att jag tog steget att flytta till lappland.
Midsommarafton
Inga stora festplatser med midsommarstång, spelmansmusik och folkdans. Saknar jag väldigt mycket.
Men förra året var jag och Sebastian till Rapatjärn som är ett fiskeställe där de planterar in Regnbågsforeller ett par gånger om året. Och på midsommarafton har de premiäröppning för fisket. De slänger i massor av fisk ett par veckor innan midsommar och så är det då fiskeförbud fram till premiären på midsommarafton.
Förra året hade Sebastian och jag verkligen roligt och trevligt där i Rapatjärn. Vi tältade där också. Träffade en massa trevliga fiskeintresserade människor. Grillade och rökte våra Regnbågar.
Så nu i år ville jag dit igen. Sagt och gjort. Med fiskegrejerna i högsta hugg så åkte jag, André och Hampus dit. Grannarna ute i stugan lyckades jag få dit också.
Jag fiskade inte så mycket så jag fick inte en endaste. Jag tog hand om minstingen av grannens barn och det var nog bra för storebrorsorna fick massor av fisk med hjälp av sin pappa. Och Hampus fick tre stycken! Och killen jag lånade ut mitt spö till fick en fin firre också. Det var roligt att se alla barn så glada över sin fisk så det räckte för mig.
På kvällen hade vi 9 Regnbågar att grilla! Det räckte gott och väl. Och kära nån så gott det var!
Där gåt startskottet prick klockan 12!
Hampus första Regnbåge! Grattis!
Han var mer än nöjd denna dag kan jag säga!
Här kommer minstingen och är jättestolt att han får gå med Tiffany i kopplet. Tiffany blev rätt trött i värmen efter ett tag så vi stannade inte så länge. Vi fick ju ändå 9 fiskar tillsammans så det fick räcka för denna gång.
Hampus och Krister rensar all fisk. Och sedan grillade de både fiskarna och en massa kött.
Frun i huset var iväg till Stockholm med deras äldsta son så jag tog hand om köksregionen och minstingen.
Vi hade jättekul hela kvällen. Myggen gjorde det nästan omöjligt att vara ute men lite kubbspel blev det i alla fall.
Gudomligt god mat och trevligt sällskap. Herrarna badade lite bastu senare på kvällen/natten.
En lyckad midsommar!
Peljekajse
Jag, André, Hampus och Tiffany tog oss en härlig dagsvandring upp på Peljekajse som ligger ca 6 mil västerut mot Norge.
Allt var toppenbra den dagen! Vädret perfekt, lagom lång vandring, gott med grillmat vid raststugan. Ingen stress, bara lugnt och skönt.
På vägen upp.
Tiffany hade svårt sitta still för fotografering. Hon stortrivdes verkligen. Hon är så himla duktig när hon följer med ut. Springer och nosar lite varstans, men har koll hela tiden på var vi andra är.
Det forsade ordentligt på vissa ställen. Låter så härligt. Friskt och gott vatten.
Vi grillade korv och pinnbröd. Jag hade vegetariska korvar. Var jättegott.
André har hämtat vatten.
Ser lite brunt och torrt ut däruppe på fjället. Hade inte hunnit bli så grönt ute än. Fanns snöfläckar ända in i mitten av juni.
En bild på mina fina merinoull-strumpor som jag köpte i Stockholm. Jag har fått smak på merinoull. Finns inget skönare. Fick en kortärmad tunn tröja av André i födelsedagspresent, och så köpte jag ett Lundhags-linne i merinoull. Och så var André så snäll och köpte en supersnygg långärmad hood-tröja till mig härom veckan. Så till vintern blir det underställ också.
Jag plockade lite blommor på vägen tillbaks. Blev en fin bild på skylten med blommorna på.
Tiffany och Hampus njuter av naturen.
Fantastiskt att man kan ha med sig flaska och så fylla på med detta utsökta vatten när man blir törstig.
Blev rätt bra bild när jag höll upp blommorna framför kameran.
Innan vi åkte tillbaks till Arjeplog så besökte vi Andrés kusin som bor i närheten av Peljekajse. Det var jättemysigt sitta och fika ute i trädgården en stund. Vi var nog hemma i Arjeplog vid 9-tiden på kvällen.
Mmmm... vilken härlig dag vi hade!
Födelsedagsfirande
Min mamma och hennes man hade gemensamt 70-års firande i början på juni.
Jag och André flög ner till Uppland och passade på att besöka både Enköping, Västerås, Uppsala och Stockholm.
Blev många friluftsaffärer att handla i för vår del. Bra grejer blev det fast jag hittade inte riktigt allt jag hade tänkt köpa. Men det går ju att skicka efter via nätet också så det är gjort nu.
Det blev som vanligt för kort tid för att hinna med så mycket som jag skulle vilja. Hade t ex väldigt gärna varit några dagar längre i Enköping så jag kunde vara med Evelina och träna tillsammans med henne. Evelinas och min favoritinstruktör Eliz hade tänkt fixa ett extra box-pass för min skull! Det var ju himla gulligt men jag kunde verkligen inte stanna så länge. Våra dagar var fullbokade.
Annars var det väldigt varmt och behagligt den veckan vi var där nere. Oerhört skönt måste jag säga. Och grönt och massor av blommor! I Arjeplog låg det ju fortfarande snö kvar lite här och var.
Ser väl fantastiskt härligt ut?!
Grönt och skönt. Och vackert hus.
Här kommer bilder från självaste festen. Vi var många som åt god mat, sjöng lite grann. Och så dansade vi till ett fantastiskt bra band. Min bror Klas är trummis i bandet.
Evelina och min moster står utanför och luftar sig lite. Festklädda och fina.
Jag vimlar lite bland folket. Bland andra det ena födelsedagsbarnet, min mamma.
Micke, Hampus och Wilmer har en liten grabbhörna.
Sedan flyttade Wilmer över till soffan till sin flickvän.
Evelina och Gabis äldsta dotter Caroline som har varit upp och hälsat på hos mig och åkt i Galtisbackarna.
Jag och mammas goda vänner sedan många år. De lärde känna varandra när min lillebror Leif bara var några år gammal. Det är så kul att de fortfarande umgås tycker jag. Mycket trevliga människor.
Micke har även han letat upp sin flickvän.
Ja se här... nu har festen kommit igång. Vi hade jättekul!
Mamma berömmer en av killarna i bandet. 
Och här ser ni honom spela munspel. Det vill jag också lära mig... lite grann i alla fall.
Och här har vi min bror Klas i full action som trummis. Han har alltid varit väldigt musikalisk. Jag har behärskat några instrument i mina dagar men långt ifrån hans talang kan jag säga.
Här syns de allihopa utom Klas som sitter bakom sitt trumset. Svägerskan Gabi har börjat att sjunga med i bandet... Tycker jag är jättekul och jättemodigt! Duktig var hon.
Här har vi en närbild på sångfågeln! 
Ja här ser vi ännu några par som svänger sina lurviga på dansgolvet till den fantastiska musiken.
Min morbror och hans fru tog det lite mer lugnt. De tog sig till Uppsala från Värmland... bara över dagen för att vara med på festen. Och sedan åkte de hem igen för de skulle på något barnbarns fotbollsmatch... tror jag. Det blev många mil fram och åter. Kul att jag fick träffa er!
Min pappa har det trevligt. Han är lika pratglad som jag som synes.
Nu har pappa vänt sig till Evelina och pratar med henne ett tag.
Gabi har tagit paus från sjungandet. Alltid lika glad den här människan. Alla dessa år som jag kännt henne har hon alltid ett leende på läpparna. Fantastiskt!
Ja nu sitter Micke och Hampus och pustar ut en stund tillsammans.
Och nu börjar det bli sent... lilla Molly börjar bli väldigt trött.
Men nu fick hon spring i benen igen! Här är vi ute och kastar mini-freesbee. (stavas det så?)
Och lilla Elin är med och kastar sig iväg efter freesbeen också. Heja Elin!
Och nu fångade hon den nästan! Inte så lätt minsann.
Det var jätteskönt ute på kvällen så det blev ett härligt avbrott från festandet och dansandet.
Här är Elins pappa, min lillebror Leif. Jag har väl som vanligt massor att prata om!
Elins mamma och Leifs fru Lillemor. Och min svägerska också förstås. Mycket roligt att ses! Var länge sen sist.
Så skönt det ser ut! Molly har somnat hos Evelina.
Och så här pigg var Molly dagen efter! Till skillnad från mig och de flesta andra.
Det var så klart många andra med på festen också. Nu tog jag bara med bilder från min familj.
Det var André som var fotograf denna kväll. Och jag tänkte inte på att det såklart skulle varit roligt att ha honom med på någon bild. Han och jag dansade en del och det hade varit jättekul att ha med här. Sorry darling!
Ja det var väldigt väldigt roligt att träffa mina barn, bröder, svägerskor och deras barn, och alla alla andra som var där! Ha det så bra allihop och en stor kram!
När vi flög tillbaks till Arjeplog så hade vi med oss både Hampus och min älskade trasselsudd Tiffany.
I Arjeplog var det betydligt kallare och björkarna hade så sakteliga börjat få gröna knoppar.
Och så lite snöhögar kvar här och var.
Men värmen kom ju även hit så småningom och vi har haft några riktigt sköna dagar.
