Gediget hantverk

Tidigare sydde jag en jättefin Samemössa som jag stolt visade upp här på bloggen tidigt i våras. Nu har jag äntligen sytt färdigt mina Samehandskar!
Wow känner mig så stolt som sytt dessa saker alldeles själv efter konstens alla regler. För det är ju nämligen så med Samehantverk att det ska göras rätt och riktigt. Inga egna påhitt. Om jag inte haft Ingegerd på jobbet hade jag aldrig kunnat sy sådana här skapelser.


Den här mössan är den varmaste jag har. När vi förra veckan hade 22 minusgrader så var mitt huvud helt skyddad mot kylan. Blåser inte in någonstans för mössan är sydd exakt efter mitt huvudmått.


Likadant med handskarna. De är sydda som ett skal och så stoppar man in ett par ullvantar eller vad man vill. Jag råkade ha fått ett par stickade Arjeplogsvantar av André där det var instoppade fleecevantar som foder. Så nu kan jag använda fleecevantarna både till dessa renhandskar och Arjeplogsvantarna.

Samekläder är samma princip som att sy en folkdräkt, inga genvägar eller fusk, utan efter gammal tradition och man måste ha en läromästare som synar sömmarna.
Ändå finns det såklart vissa sömmar och annat som Ingegerd inte tycker jag gjort tillräckligt noga, men va sjutton jag kan inte vara fullärd på första försöket.


Ser ni så fint de matchar varandra? Snoddarna och toffsarna görs också på ett speciellt sätt. Inte ens det görs hur som helst efter eget huvud utan enligt visst mönster. Skulle inte kännas bra använda det om det inte var gjort på rätt sätt.

Det finns många som gör beställningar av Ingegerd för hon är verkligen en av de bästa Samehantverkarna här uppe. För bara ett litet tag sedan vann hon ett kulturpris just för sitt fantastiska sömnadshantverk. Hon syr verkligen precis allt... koltar, mössor, handskar, kappor, väskor m m.
Och nu när jag fått inblick i hur avancerat det är med sömnaden så är jag ännu mer imponerad av hennes hantverk än jag tidigare var. Tror inte man riktigt förstår allt jobb och all tid det tar att sy minsta lilla sak.
Och för att inte tala om tennbroderier som pryder många Sameplagg och väskor, armband och mycket annat. Jag började med tennbroderi för över ett år sedan och jag orkar knappt ta fram det längre för det är så förbaskat svårt att få det jämnt och snyggt.
Men Ingegerd har gett sig sjutton på att jag ska komma igång med tennsömnaden. Och det är klart det skulle vara roligt att kunna behärska den tekniken eftersom det är oerhört vackert som detalj.

Jag vill så gärna sy mig ett klockarmband av renskinn med tennbroderi på. Och det är ju bara så att jag får helt enkelt bita ihop och sätta igång. Material har jag sedan länge tillbaks...
Tänk så fantastiskt det skulle vara ha klockarmband, andra tennarmband, plånbok, mobilfodral, ett par olika väskor, halsband, örhängen... som jag själv gjort i renskinn med tennbroderi på!

Samekulturen är så fascinerande tycker jag. Finns hur mycket som helst jag skulle vilja göra. Även kläder i de klassiska Samefärgerna. Jag kan ju inte gå omkring i kolt men gärna kläder som är Sameinspirerade och som är sydda efter den traditionen. Och jag har ju den bästa läraren och hjälpen jag kan få här uppe... Ingegerd.

Här är lite smycken jag tycker om:


Snöstjärneörhängena har jag köpt på vår fantastiska Viltaffär. Finns som halssmycke också.
De silverörhängena som är under stjärnorna har jag köpt på Tradera, tycker de såg så Samiska ut och de har verkligen varit mina favoriter.
Örhängena längst ner är äkta Sameörhängen som jag köpte på Jokkmokksmarknaden i år. Otroligt vackra tycker jag. Använder dem när jag vill vara extra fin.
Halsbandet har jag själv gjort och är också en klar favorit att ha på mig när jag ska iväg på nåt och vill känna mig fin. Då blir det halsbandet och Sameörhängena.


Vill gärna visa dessa örhängen också. De röda har jag själv gjort. Inte så märkvärdiga men är snygga ändå. De gröna örhängena har hängt med i många år. Tröttnar aldrig på dem tycks det som. Köpte dem när barnen och jag var i Vietnam somrarna -96 och -97.

Vietnam var en så stark upplevelse och jag kommer ihåg i stort sett varje dag av de två somrarna vi var där. Speciellt när vi åkte upp i bergen mot Kinagränsen, Sapa. Där bodde minoritetsfolk, de flesta Mhong. När jag ser korten vi tog därifrån påminner kläder och färger jättemycket om det Samiska.
Skulle kunna skriva och berätta hur mycket som helst om vår tid i Vietnam. Men det är ungefär som att beskriva hur härligt och annorlunda det är här uppe! De flesta som inte varit där... eller här... förstår inte. Men för mig har det betytt mycket för min egen utvecklings skull. Att vidga vyerna. Framför allt själsliga vyer.

Kommentarer
Postat av: Fanny

Vilka vackra smycken! Och du är jätteduktig som lyckats få ihop en mössa och ett par handskar. Ser verkligen varma, och sköna ut!



Ses om några veckor :)

2010-11-14 @ 11:28:39
URL: http://fannyboren.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0