Tidig höstmorgon
Mycket regn har det som sagt kommit här uppe. Det svämmar över i älvar och sjöar.
Men jag måste leva i min egen lilla värld för jag tycker inte det varit så mycket regn som det påstås. Det har kommit 4 ggr mer regn i höst än normalt.
Vägar har blivit förstörda och hindrat trafiken.
Den här vägen tar jag alltid på mornarna efter jobbet. Alltid lika härligt komma ut i friska luften. Förutom Vaukaleden är det här den mest bildsköna vyn i samhället utefter den lilla gångvägen. Den här morgonen var det alldeles stilla och tyst ute.
På andra sidan viken ser man Kyrkholmen. Björkarna speglar sig i vattnet. Jag passerar Kyrkholmen varje gång jag ska till och från jobbet eller byns lilla centrum.
Det lilla röda huset har enligt mig det bästa läget i Arjeplog. I den här lilla viken har en hel del människor dragit upp präktiga Öringar på sommaren. Inte illa att kunna få upp sådana delikatesser utanför husknuten!
Bron som förbinder Kyrkholmen med resten av byn. Bakom ligger Silvervägen.
Uppe på bron. Till vänster om strömmen bakom träden ligger mitt jobb, till höger det lilla söta röda huset. Sådana här sköna mornar har jag ingen brådska hem.
Alla årstider ser de här Björkarna så stolta ut nere vid vattenbrynet. Som de liksom vill visa upp sig. Undrar hur många som tagit kort på dem under åren? Strategiskt placerade.
Den här bilden blev inte riktigt som jag tänkt. Det gamla timrade huset är ett bland de äldsta i Arjeplog och mycket vackert. De fina höstfärgerna på träden tillsammans med huset omgivna av den bleka solen och dimmiga luften var så stämningsfullt. Men helst skulle jag tagit bort soptunnorna och bilen och stolpen med papperskorgen för att fånga stämningen. Och inte såg jag just då att min egen skugga kom med. Kunde blivit en perfekt bild...
Älskade sol! Alltid lika välkommen här uppe. Du sträcker ut dina strålar och smeker vattnet, träden, gräset och min kind. Du värmer så gott på både ut och insidan och gör mig glad.
Här är en härlig vy från Göteborg. Min moster sms:ade mig det här. Vilken fantastisk blå färg på vattnet! Min moster är förmodligen den som är ute och går och ser sig omkring mest av alla i Göteborg. Säg det hon inte sett där? Vilken energi hon har!
Och så avslutar jag det här inlägget med att visa min nya fiol. Eftersom jag inte har möjlighet att dansa folkdans här i Arjeplog så har jag nu återupptagit fiolspelandet istället. Känns andefattigt att inte ha varken spelmansmusik eller folkdans omkring mig.
Längtan blir allt större så jag planerar nu att så småningom flytta till någon annan ort i Norrbotten för att få dansa folkdans.
Kan inte tänka mig att leva utan dans resten av livet. Det har funnits folkdanslag här förut men det ebbade ut för inga yngre var intresserade att ta över när de äldre föll bort. Och att starta upp något här är nästintill omöjligt. Arjeplogarna är verkligen ett trögt släkte när det gäller nya eller nygamla idéer.
Men jag har kollat och hittat flertalet orter i Norrbotten där det finns folkdanslag så när det klaffar med jobb så drar jag vidare.
Men jag måste leva i min egen lilla värld för jag tycker inte det varit så mycket regn som det påstås. Det har kommit 4 ggr mer regn i höst än normalt.
Vägar har blivit förstörda och hindrat trafiken.
Den här vägen tar jag alltid på mornarna efter jobbet. Alltid lika härligt komma ut i friska luften. Förutom Vaukaleden är det här den mest bildsköna vyn i samhället utefter den lilla gångvägen. Den här morgonen var det alldeles stilla och tyst ute.
På andra sidan viken ser man Kyrkholmen. Björkarna speglar sig i vattnet. Jag passerar Kyrkholmen varje gång jag ska till och från jobbet eller byns lilla centrum.
Det lilla röda huset har enligt mig det bästa läget i Arjeplog. I den här lilla viken har en hel del människor dragit upp präktiga Öringar på sommaren. Inte illa att kunna få upp sådana delikatesser utanför husknuten!
Bron som förbinder Kyrkholmen med resten av byn. Bakom ligger Silvervägen.
Uppe på bron. Till vänster om strömmen bakom träden ligger mitt jobb, till höger det lilla söta röda huset. Sådana här sköna mornar har jag ingen brådska hem.
Alla årstider ser de här Björkarna så stolta ut nere vid vattenbrynet. Som de liksom vill visa upp sig. Undrar hur många som tagit kort på dem under åren? Strategiskt placerade.
Den här bilden blev inte riktigt som jag tänkt. Det gamla timrade huset är ett bland de äldsta i Arjeplog och mycket vackert. De fina höstfärgerna på träden tillsammans med huset omgivna av den bleka solen och dimmiga luften var så stämningsfullt. Men helst skulle jag tagit bort soptunnorna och bilen och stolpen med papperskorgen för att fånga stämningen. Och inte såg jag just då att min egen skugga kom med. Kunde blivit en perfekt bild...
Älskade sol! Alltid lika välkommen här uppe. Du sträcker ut dina strålar och smeker vattnet, träden, gräset och min kind. Du värmer så gott på både ut och insidan och gör mig glad.
Här är en härlig vy från Göteborg. Min moster sms:ade mig det här. Vilken fantastisk blå färg på vattnet! Min moster är förmodligen den som är ute och går och ser sig omkring mest av alla i Göteborg. Säg det hon inte sett där? Vilken energi hon har!
Och så avslutar jag det här inlägget med att visa min nya fiol. Eftersom jag inte har möjlighet att dansa folkdans här i Arjeplog så har jag nu återupptagit fiolspelandet istället. Känns andefattigt att inte ha varken spelmansmusik eller folkdans omkring mig.
Längtan blir allt större så jag planerar nu att så småningom flytta till någon annan ort i Norrbotten för att få dansa folkdans.
Kan inte tänka mig att leva utan dans resten av livet. Det har funnits folkdanslag här förut men det ebbade ut för inga yngre var intresserade att ta över när de äldre föll bort. Och att starta upp något här är nästintill omöjligt. Arjeplogarna är verkligen ett trögt släkte när det gäller nya eller nygamla idéer.
Men jag har kollat och hittat flertalet orter i Norrbotten där det finns folkdanslag så när det klaffar med jobb så drar jag vidare.
Kommentarer
Postat av: Kristina
Hejsan Eva!
Vilka kanonfina bilder o va kul att du la in bilden från mig. Det är väld fint i Härlanda o Delsjön. Dessutom sitter man på 5:ans vagn fr Eketräg ända ut o sen bara gå ett kort stycke så är man mitt i naturen. Ja har inte prom överallt men nu ska det bli av o se platser ja inte upptäckt förut.
En häftig grej skulle va o gå hela Bohusleden från Hallandstrakten o upp till Strömstad, 36- 37 mil så där. Då måste man ta in på vandrahem o det blir väll rätt så dyrt för fler nätter även om man går me i STF. Så kan man förstås vandra den olika dags etapper. o de går mellan Härl o Delsjön bla.
Va kul att Evelina o Micke ska gifta sig. Ja ska allt försöka komma.
Ha de bra vännen o hälsa alla så gott!
De goaste kramizar!
Trackback
