Inlines
Sista kvällen Wilmer var här åkte han och jag iväg en bit på inlines. Wilmer lånade Andrés och jag mina nyinköpta.
Wilmer är otroligt duktig inlines-åkare. Han nästan dansade omkring på dem. Jag har aldrig varit särskilt duktig men det funkar så länge det inte är alltför mycket sten på asfalten och inte alltför mycket utförsbackar. Särskilt inte om det är utförsbacke och efter det en korsning så jag måste tvärstanna. Nej nej... jag måste tänka ut i förväg var jag ska åka så jag vet att det mest är slätt.
När jag var yngre och bodde i Enköping tog jag ofta mina inlines och åkte ca 1 mil som morgonrunda innan frukost. Det var härligt. Nästan bara cykel- och gångvägar.
Nu är jag inte lika säker på mig själv när jag står på inlines men jag åker heller inte regelbundet längre. Men då och då under sommaren blir det en tur.
Här fick Wilmer sätta sig på vägräcket och jag åkte ut en bit i vägen för att ta ett foto på mästeråkaren.
Wilmer fyller snart år så jag hade tänkt han skulle få ett par nya inlines. Antingen av mig eller sin pappa. Han är ju en fantastisk tecknare också så jag vill gärna ge honom ordentligt med material så han kan ta fram den slumrande konstnären i sig igen. Så vi får se... han ska få båda delarna på nåt sätt i alla fall.
Ja, just det... här råkade jag komma i lite rullning på mina "griller" så kortet blev lite suddigt därför. He he... så duktig är jag...
Här har vi minsta brorsorna tillsammans. Wilmer och vi andra var på Frasses och käka lite innan han skulle med bussen som sedan byttes till tåg i Jörn.
Hej då Wilmer... vi ses snart igen!
Älskar dig mycket mycket!!!
Wilmer är otroligt duktig inlines-åkare. Han nästan dansade omkring på dem. Jag har aldrig varit särskilt duktig men det funkar så länge det inte är alltför mycket sten på asfalten och inte alltför mycket utförsbackar. Särskilt inte om det är utförsbacke och efter det en korsning så jag måste tvärstanna. Nej nej... jag måste tänka ut i förväg var jag ska åka så jag vet att det mest är slätt.
När jag var yngre och bodde i Enköping tog jag ofta mina inlines och åkte ca 1 mil som morgonrunda innan frukost. Det var härligt. Nästan bara cykel- och gångvägar.
Nu är jag inte lika säker på mig själv när jag står på inlines men jag åker heller inte regelbundet längre. Men då och då under sommaren blir det en tur.
Här fick Wilmer sätta sig på vägräcket och jag åkte ut en bit i vägen för att ta ett foto på mästeråkaren.
Wilmer fyller snart år så jag hade tänkt han skulle få ett par nya inlines. Antingen av mig eller sin pappa. Han är ju en fantastisk tecknare också så jag vill gärna ge honom ordentligt med material så han kan ta fram den slumrande konstnären i sig igen. Så vi får se... han ska få båda delarna på nåt sätt i alla fall.
Ja, just det... här råkade jag komma i lite rullning på mina "griller" så kortet blev lite suddigt därför. He he... så duktig är jag...
Här har vi minsta brorsorna tillsammans. Wilmer och vi andra var på Frasses och käka lite innan han skulle med bussen som sedan byttes till tåg i Jörn.
Hej då Wilmer... vi ses snart igen!
Älskar dig mycket mycket!!!
Kommentarer
Trackback
