Vuoggatjålme
Fannys sista dag hos oss åkte vi ca 10 mil mot Norgegränsen till ett ställe som heter Vuoggatjålme där det är en husvagnscamping. Det var en nyöppnad restaurang som vi ville besöka. Det gjorde vi också och det var hur trevligt som helst. Mycket smakfullt inrett och med väl genomtänkta maträtter att välja mellan.
Men innan vi åt där så åkte vi ett mar mil till och gick den vackra leden mot Jorun där jag och André gick för ett par år sedan.
Ni kan inte ana hur vackert det är att åka Silvervägen mot Norge. Fjällen reser sig stora och mäktiga omgivna av sjöar och forsar.
Fanny och jag och hundarna satte oss på andra sidan lilla forsen.
Hundarna tyckte det var konstigt att vi skulle sitta där i den brusande och dånande forsen.
Jaha, då skulle vi tillbaks över forsen igen. Det ser inte så farligt ut men när man står där så känns forsen mycket starkare under fötterna än man tror.
Jag råkade hitta en massa Rosenrot när vi gick längs med vattnet. Passade på att plocka så mycket jag orkade. Rosenrot är ju en otroligt välgörande växt som använts både av Vikingarna och kosmonauterna på MIR och många många andra långt tillbaks i tiden. Säljs i form av piller och kapslar. Så jag tänkte att jag kan väl själv göra lite hälsomedel av det. Och det har jag gjort nu också när jag varit ute i stugan.
Ooo... en stor snöfläck som korsade vår stig. Jag tog kort med Fannys kamera och André tog kort på oss båda bakom mig.
Bra stig att gå på och mycket sköna omgivningar.
Nanok drar i kopplet så mycket hon orkar som vanligt. Tänk så svårt vi haft att lära henne gå ordentligt. Var på en privat 4-timmarskurs med henne för 2000 kr men inte sjutton blev det så mycket bättre efter de kunskaperna!
Tillbaks till snöfläcken efter vi suttit och druckit kaffe nere vid en liten sjö.
Tjoho va de springer! Snön var mycket mer kompakt än vi trodde och flera decimeter tjock där Fanny och Nanok springer.
André gjorde en jättelång bildsekvens av dem när de springer ända från början av snökanten. Men det tar alldeles för lång tid att ladda ner. Så ni får hålla till godo med de här sista bilderna på snölöpet.
Snart i mål. Duktigt sprunget!
Sedan bar det av till Vuoggatjålmes restaurang som ligger naturskönt alldeles i en dal nedanför fjället.
Det var en lyckad avslutning på Fannys vistelse.
Vi har hunnit med att göra och se mycket här runt Arjeplog med Fanny. När vädret varit gynnsamt vill säga. När det varit kallt och blåsigt och ibland regnigt har vi inte haft någon lust göra så mycket mer än vara inne i Arjeplog.
Men innan vi åt där så åkte vi ett mar mil till och gick den vackra leden mot Jorun där jag och André gick för ett par år sedan.
Ni kan inte ana hur vackert det är att åka Silvervägen mot Norge. Fjällen reser sig stora och mäktiga omgivna av sjöar och forsar.
Fanny och jag och hundarna satte oss på andra sidan lilla forsen.
Hundarna tyckte det var konstigt att vi skulle sitta där i den brusande och dånande forsen.
Jaha, då skulle vi tillbaks över forsen igen. Det ser inte så farligt ut men när man står där så känns forsen mycket starkare under fötterna än man tror.
Jag råkade hitta en massa Rosenrot när vi gick längs med vattnet. Passade på att plocka så mycket jag orkade. Rosenrot är ju en otroligt välgörande växt som använts både av Vikingarna och kosmonauterna på MIR och många många andra långt tillbaks i tiden. Säljs i form av piller och kapslar. Så jag tänkte att jag kan väl själv göra lite hälsomedel av det. Och det har jag gjort nu också när jag varit ute i stugan.
Ooo... en stor snöfläck som korsade vår stig. Jag tog kort med Fannys kamera och André tog kort på oss båda bakom mig.
Bra stig att gå på och mycket sköna omgivningar.
Nanok drar i kopplet så mycket hon orkar som vanligt. Tänk så svårt vi haft att lära henne gå ordentligt. Var på en privat 4-timmarskurs med henne för 2000 kr men inte sjutton blev det så mycket bättre efter de kunskaperna!
Tillbaks till snöfläcken efter vi suttit och druckit kaffe nere vid en liten sjö.
Tjoho va de springer! Snön var mycket mer kompakt än vi trodde och flera decimeter tjock där Fanny och Nanok springer.
André gjorde en jättelång bildsekvens av dem när de springer ända från början av snökanten. Men det tar alldeles för lång tid att ladda ner. Så ni får hålla till godo med de här sista bilderna på snölöpet.
Snart i mål. Duktigt sprunget!
Sedan bar det av till Vuoggatjålmes restaurang som ligger naturskönt alldeles i en dal nedanför fjället.
Det var en lyckad avslutning på Fannys vistelse.
Vi har hunnit med att göra och se mycket här runt Arjeplog med Fanny. När vädret varit gynnsamt vill säga. När det varit kallt och blåsigt och ibland regnigt har vi inte haft någon lust göra så mycket mer än vara inne i Arjeplog.
Kommentarer
Trackback
