Renskiljning i Ammarnäs

För en månad sedan var jag med min samiska jobbarkompis till Ammarnäs på renskiljning och vaccinering. Vi åkte tidigt tidigt på morgonen. Det var många mil att åka, men här uppe i norr är folk vana vid de långa sträckorna. Jag börjar till en viss del vänja mig jag också. 20 - 30 mil känns liksom kortare nu än tidigare. Att åka 25 mil för att julhandla t ex är inget märkvärdigt för folk här. Jag tycker väl inte riktigt att det är värt det.

Hursom helst hade jag en upplevelserik dag med samerna i Ammarnäs. Jag blev så himla väl emottagen och det är så kul.


Mörkt var det fortfarande när vi kom fram. Kolla in alla ögon på renarna som lyser.

Tycker fortfarande det är märkligt att renarna alltid springer motsols! Aldrig åt andra hållet.


Fångad i lasso. Jag ska skaffa lasso så jag kan öva att kasta ute i stugan. Perfekt sysselsättning när jag är ensam där ute.

Vilken fart det är på renarna! Stressade är de och det känns inte alltid så bra för mig kan jag säga. Jag får verkligen bita ihop ibland. Om jag nu vill vara med på renskiljningar så är det upp till mig om jag pallar se stressen när renarna ska fångas. Samerna gör ju det som de alltid gjort. Lever på rennäringen som är deras levebröd.


Ännu en ren som fångats och ska vaccineras.

Här börjar renarna tunnas ut.
Bilderna kommer nog inte i kronologisk ordning. Har laddat ner bilder både från min egen och Ingegärds mobil och kommer inte riktigt ihåg ordningen. Jag var liksom väldigt upptagen hela tiden med att fånga och dra renarna dit de skulle.

Fångad i lasso. Och jag ska ta tag i hornen för att kunna lösgöra lassot. Renarna kan i ett obevakat ögonblick kasta till med huvudet och då gäller det att se till att inte hornen kommer rakt i ansiktet. Många har fått beståended skador just pga hornen så jag har all respekt för det. Annars är renarna inte stora och tunga. Jag har ju vana vid hästar och de är BETYDLIGT större och tyngre. En ren-vaja väger ca 50 kilo... som jag med andra ord... inte så tungt.

Svettigt blev det efter ett tag så jackan åkte av. Här hjälper jag till att skjuta på en ren. Vissa renar som är unga och inte har vanan inne med skiljningar tvekar och vill inte in i sin fålla så då får man hjälpa dem att springa in. De renar som är några år och vet vad det är frågan om springer iväg in i fållan hur lätt som helst.

Ja, just det... den här renen fattade rätt snabbt vad den skulle göra.

Den här killen och jag samarbetade väldigt bra.

Vaccineras medan vi håller i. Vissa renar har väldigt bråttom in i fållan så de stångar planket och försöker gå rakt igenom det.

Den här renen var väldigt foglig. Ibland klarar man dra en ren ensam, men enklast om man är två. Det ska helst göras så fort som möjligt. Denna dag var det flera tusen renar som skulle skiljas och vaccineras så alla jobbade för fullt tills allt var klart. Gick förvånansvärt snabbt ändå.


Och efteråt är det den traditionella slakten. Vissa renar åker iväg i transport, men vissa slaktas på plats. Det är ju de renar som samerna själva ska ta reda på och stoppa i frysen.

Kanske en del tycker det är otäcka bilder. Men hur tror ni slakten går till på det kött man köper i affärerna? Antagligen värre än det här. Dessa renar har i alla fall fått levt ett bra liv ute i det fria. Och utan en massa tillsatser i maten osv. Känns definitivt bättre att äta kött från djur som haft det bra under sin levnadstid. Om man nu över huvud taget ska äta kött? vilket jag inte gjort på många år innan jag flyttade hit upp. Känner mig inte alltid bekväm med att jag börjat äta viltkött. Är nog mest nöjd när jag är vegetarian trots allt.

Jag såg först inte att huvet låg i snön!
Min äldsta dotter Evelina tyckte det var sjukt att jag tog kort på slakten. Men det är så att nu när jag bor här uppe och är med samerna så förändras världsbilden i viss mån också. Tur att jag kan anpassa mig annars skulle det vara svårt. Skulle inte vilja vara utan alla upplevelser jag haft här uppe. Tror inte jag kommer flytta tillbaks till Uppland igen.
Har mycket rikare liv här.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0