Här kommer mina egna bilder från Marknaden

En knivförsäljare... försöker huka sig för snön som yr in överallt. Försäljarna var rätt missnöjda med vädret. Han hade fina knivar så jag hoppas han sålde några.


Jag tror det är en Finsk eller Norsk Same.


Mycket vacker kvinna! Jag berömde hennes kappa och hon fick snurra runt så jag såg den ordentligt. Baktill var det jättemycket vidd i skinnet så det låg veckat. Beundransvärt arbete. Alla kläder som Samerna gör sys för hand. Även lappskorna sys för hand. Tänk den dagen jag kommit så långt! Mitt mål är ju att bli Same så småningom.
Ser ni den Samiska flaggan bakom henne?


Ja här kommer nu "hövdingen" bland Samerna. Pekka vet så väl vad alla turister vill se. Så hans renrajd är mycket väl genomtänkt. Nästan bara vita renar som man kan klappa utan att de blir rädda. Pekka går så majestätiskt genom marknaden och stannar strategiskt på några stället så alla får chans att ta kort. Jag fick höra dagen efter av honom att det hade varit en kvinna som kommit bakom honom och stoppat upp handen mellan benen på Pekka! Hur kan man ens komma på idéen? Men Pekka var glad att det var en kvinna och inte en man. Ja... så kan man ju också se på det.

Pekka har en Karesuandodräkt på sig.

Mmmm... så vacker ren. Den ser hur lugn ut som helst. Har väl vart med förr antar jag.


Nu kommer det en annorlunda ren. Den var mycket vacker också.


Här kommer Pekkas son


Två små fina samebarn. De sitter varmt och skönt. Mycket fina handsydda kläder dagen till ära.


Sin naturliga skönhet kan hon var stolt över.


Den förtjusande renkalvengår så lugnt och fint med de andra renarna. Men var är hornen?


Charmören Pekka ståtar med röd Karusoandokolt idag! Han vet vad turisterna vill ha.


Står så tålmodigt kvar tills alla fotograferat och klappat klart på renen.


Nu har vi gått in och värmt oss i Sameskolan. Och här börjar de riktigt fina Samehantverken. Inget krimskrams. Bara vackra och funktionella saker. Mycket av det förstår ju inte vi vanliga vad det är för värde i, eller vad det används till.


Den absolut vackraste klänning (eller kolt) jag har sett!!! Vem vill köpa den till mig? Jag är inte nödbedd kan jag säga.


Mina nya Samiska vänner här i Arjeplog. Det var dem jag fick följa med på renskiljningen för en månad sedan. Och den här dagen svängde de ner till Tårrajaur och hämtade mig så jag kunde följa med till Jokkmokk. Tusen tack.
Och i vår följer jag med på kalvmärkning (då är de små och gulliga) och sedan den stora flytten till sommarbetet uppe på fjället. Jag är så himla tacksam att jag får följa med dem och jag hoppas de orkar ha mig med. Jag tror jag klarar av att  hjälpa till en del om de bara talar om vad jag ska göra. Kasta lasso till exempel!?!? Jag är inte rädd för att hugga i när det behövs.

Kolla in de fina handsydda mössorna. En variant av den högra ska jag sy av killingskinnet jag köpte.

Ja tack så mycket för ni tog mig med överallt på marknaden. Jag är såååå nöjd.

Innan vi åkte hem så var vi så väldigt frusna efter att ha gått där hela dagen. Då gick vi förbi deras Samiska vänner som hade en stor vagn där de sålde korv, kaffe m m... Så Ingegerd, hennes man och jag fick varsin kopp kaffe för att värma oss lite inombords. Men männen som hällde upp kaffet tyckte att Ingegerd och jag såg extra frusna ut så vi fick "medicin" i vårt kaffe. Så vi blev både varma och lite extra glada och fnittriga. Det var en bra medicin.
Eller hur?









Kommentarer
Postat av: Kjell Dahlström

Men!!! Vilken fin sida och presentation.

([email protected]). Höres!

2009-03-02 @ 10:17:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0