Slutirutan

På påsklovet hade vi besök av min äldsta bror Klas och hans familj. Vi hade fantastiska dagar tillsammans. Jag blir så glad när jag får besök av min familj och släkt.
Den här veckan gjorde vi så mycket så jag får dela upp det på ett par stycken inlägg.
 
Sebastian, kusinen Caroline och jag besökte Galtis i början på april. Vi hade en härlig dag tillsammans. Dessutom vill jag tacka min käre son för han lyckas utveckla min skidåkning lite då och då.
Den här dagen tog han med mig offpist... och jag var först jättearg att han "lurade" med mig ut i skogen på vansinnesfärd!
Men som vanligt när Sebastian tjatar på att jag ska iväg med honom på skidorna så slutade det med att jag inte ville åka i vanliga backarna nåt mer den dan, utan ville bara åka i skogen i lösa snön och andra roliga spår och prova på spännande åkning. Att inte riktigt veta var jag skulle hamna eller hur det skulle se ut framför mig var så himla roligt.
Varför ska jag va så rädd för utmaningar?
?!?Fast det är jag inte egentligen för jag har gjort massor med saker i livet där jag verkligen inte vet hur det ska sluta men jag gör det ändå för jag måste ha spänning och variation i tillvaron.

Sebastian och Caroline åkte Snowboard och jag skidor.

Visst är hon söt? och glad! Det är bra Caroline. Vi hade rolig åkning!

Galtis har tillräckligt bra utbud för att vara där några gånger per säsong. Och alla som varit med mig där tycker det är roliga backar. Den här dagen var inte så soligt utan rätt grått så det var svårt att se ut över Hornavan. Caroline tyckte det var vackert ändå, och backarna var utmanande.

       
Och här har vi lillasyster Molly.
Sebastian var snäll och gjorde en snögrotta åt det lilla charmtrollet.

   
Min gamla spark hade Molly roligt med. Och Sebastian var i lektagen också ett tag.

   
Hundarna Willy och Doris fick också följa med upp till Arjeplog. Molly och jag var på promenad en dag med hundarna.

       
En strålande, helt ljuvligt fantastiskt oförglömlig dag fick vi i Gauto! Här i Gauto har min bror tillsammans med mina största barns pappa (som tyvärr gick bort i början på -90). Så det kändes väldigt speciellt för Sebastian och mig att besöka Gauto bara därför. Särskilt för Sebastian förstås. Obeskrivligt vackert. Jag ska besöka detta ställe i sommar också på min cykel och tälta och fiska där. Tror Sebastian följer med då också för det är rättså troligt att Sebstian flyttar upp till Arjeplog ett tag.


   
Brodern, Sonen och svägerskan. Mmmm.... va jag älskar er!

 
Njutbart fiske!!!! Otroligt overkligt att det kan vara så varmt i solen fast det är minusgrader och snö.
Jag låg också och solade... på mitt sköna renskinn. Men den bilden visar jag inte för jag solade utan nånting på överkroppen. Inte för att jag är särskilt pryd av mig men det kanske inte är så lämpligt att ha i en blogg.


Vid den här skylten har Sebastians pappa poserat för många år sedan. Fast det var på sommaren. Så nu kändes det mycket speciellt att få ta ta kort på Sebastian vid samma skylt.

Det kommer mer.

Ha det så bra! Puss och kram!