Slutirutan

Sista nattpasset innan flytten

Har senaste veckan varit fullkomligt slut och känslorna helt upp och ner. Igår kväll åkte jag till jobbet för sista gången på arbetet i Stockholm. Det finns mycket jag kan berätta om den arbetsplatsen... från början till slut. Men tror inte det är så intressant för er som inte varit inblandade i hela historien där. Kan säga att jag egentligen inte var särskilt intresserad av att börja arbeta där från början utan tog jobbet i stort sett för att - dels att jag kan psykiatrisvängen rätt bra - och sedan att det var ett nattjobb. Men med tiden så har arbetskamraterna betytt allt mer för mig... fast det ärligt talat även varit lite upp och ner med det emellanåt också. Men till slut så har det mesta blivit utrett och bra och jag har verkligen trivts förträffligt. Så igår natt kände jag att gråten satt i halsen vid flera tillfällen, och jag fick verkligen skärpa till mig.

Skriver inte så mycket mer om det, visar bilder på dem jag arbetade sista natten med.

Stort tack till er båda för de här åren!


Jättetack till dig också!

De här killarna har kämpat med mig och mina kollegor i många besvärliga situationer. Vissa nätter har varit mycket mycket jobbiga. Men många nätter har vi också hunnit prata om både livet, och hur drabbade vissa människor är för vi har arbetat med väldigt utsatta plågade människor som vi försökt hjälpa så mycket vi bara kunnat. Alla har vi gjort vårt bästa för att patienterna ska få bästa vården.
Att vara nattarbetare är verkligen speciellt.

Darling.

Jag tycker att du är jätetuff. Jag vet hur det är att bryta upp & lämna allt bakom sig. Iof så hade jag min familj med mig, men vi åkte till andra sidan jordklotet.

Klas kommer i em & hjälper till med att packa lastbilen. Jag stannar hemma med Molly & kurerar mig.

Vi ses senare i kväll.



Pussar & kramar i massor!