Piilijärvi 30 juni
Gick upp kl 7. Ner till köket och åt en mkt spartansk frukost. Kaffe och 3 riskakor med mjukost på. Kände att jag hade behövt en rejälare frukost, men tänkte inte på att inhandla det igår. Ett äldre par som åt frukost samtidigt som jag dukade upp med grovt bröd, smör och ost, juice och yoghurt. Skulle jag behövt. De var trevliga och berättade att de hyrt bil och var på väg till Abisko. De var genuint intresserade av fåglar och blommor. De såg så fina ut tillsammans. Jag blir glad i hjärtat när jag träffar på par som ser ut att trivas med varandra. Bara sådär behagligt lugna och ostressade. Tror att Gud vill att vi ska leva i harmoni med en partner för människan mår bra av det. Jag har haft min chans men kastade bort den för min egoisms skull. Finns det någon fågelskådare över till mig? Hör av dig i så fall!
Hur som helst så stack jag iväg till turistbyrån när den öppnade. (sent som allt annat). Trodde jag kunde köpa en karta som var mer detaljerad än den jag redan hade. Men icke. Så jag gav mig iväg mot Gällivare på E10:an. Kändes lite otrevligt i början att cykla med så mycket tung trafik som susade förbi. Men jag vande mig rätt fort och tänkte inte på det till slut. Känns lite otryggt att det är så gles bebyggelse här uppe. Inte ett hus på flera mil ibland. Inga affärer, kiosker eller bensinmackar på hur långa sträckor som helst. Gäller att planera hela tiden. Stannade och tog små raster rätt ofta. Svårt hitta bra kiss-platser vid vägen. Och det är tur jag har djungelolja insmord överallt för det är lite stressande att sätta sig och kissa när miljoner mygg kommer attackerandes! Ja, nu vet ni det. Män har det en aning lättare som bara kan slänga ut slangen var som helst. Jag måste gömma mig för att göra mina behov för att inte väcka onödig uppmärksamhet.
Rastplats. Myggen syns inte men de svärmade precis överallt.
Efter 5 mil var jag framme i Svappavaara och där fanns en väg-restaurang. Skönt tänkte jag. Ville gärna dricka kaffe och gå på en toalett utan mygg.. Men vad var det för öppettider? 9 - 13! Hur kan en vägrestaurang ha dessa tider? På de 5 milen jag hade cyklat var detta det första stället att äta på. Vilka avstånd! Ja, ja. Det var soligt och skönt så jag satte mig i utemöblerna och studerade kartan.
Men vädret skiftar snabbt här uppe. När jag cyklade vidare så kom det hotande moln. Och efter en stund kom det störtskurar från hotmolnen. På med regncapen och cyklade vidare. Skrattade åt eländet. Efter ytterligare ett par mil kom jag fram till en skylt som talade om att det fanns camping 3 km in på en liten väg. Bra. Hade ingen lust att fortsätta i regnet. Kom fram till Piilijärvi. Där under skylten "Piilijärvi" hängde en egenhändigt gjord skylt där det stod "Kärlek åt alla" följt av ett hjärta! Blev så full i skratt och glad när jag såg det. Värmde liksom. Vem kom på den idén?
Kom så ner till campingen och det var ett sådant där litet gulligt underbart ställe nere vid en sjö. Lugnt och stillsamt. Tage och Marta Andersson heter de som har campingen. Ett rart äldre par. Fick hyra en stuga för bara 150 kr. Kan varmt rekommendera detta ställe till den som ska upp till Lappland.
Sedan regnade det ordentligt resten av dagen. Skönt att slippa cykla i det.
Duschade och hade bara 2 enkronor till varmvattnet så det blev fullkomligt ISKALLT när jag sköljde av allt schampo och tvål på kroppen. Svårt att bli varm efter det. Men jag satt och kurade i min lilla stuga och hade det mysigt på kvällen.
Denna dag fyllde en mycket god vän till mig 60 år. Jag visste inte det förrän efteråt. Grattade honom några dagar senare. GRATTIS PAUL!!!! Tack för att du fanns under min cykeltur och uppmuntrade mig per telefon.
