Glommersträsk och Norsjövallen 5 juli
Orkade inte gå upp förrän 7. Åt frukost i sängen. Skönt. Lyssnade på radion. Tog lång tid på mig med alla mina saker. Denna dag hade det plötsligt blivit kallt och molnigt ute så jag hade egentligen ingen lust att ge mig iväg ut. Innan jag cyklade iväg handlade jag mat på konsum. Drog sedan iväg mot Glommersträsk, 4 mil. När jag kom fram i början av byn stod det att det skulle finnas mjukglass. Jag var jättesugen på mjukglass. Cyklade vidare in i byn. Kändes lite ödsligt för det var så många tomma hus som var till salu. Synd. Trevligt litet ställe Glommersträsk. Till sist lyckades jag få tag på mjukglass. Det var i ett hus som heter Klockljungs hage där de hade hantverk av olika de slag, och utställningar och café. Trevligt ställe med varm atmosfär. Det var ett Stockholmspar som flyttat dit och öppnat denna kombinerade hantverks- utställnings- café stuga. Vi stod och pratade en hel del jag och Mats som hade stället. Om min cykeltur förstås, men även om annat. Hur det kom sig att Mats och hans fru flyttade från Stockholm till Glommersträsk. Det är ju liksom en bit upp.
Och när jag så ska gå ut och sätta mig och vila så kommer en känd ståup komiker in genom dörren, vackra persiskan Zinat med sin väninna Helene. Jag gick ut till cykeln och funderade en stund. Sedan bestämde jag mig för att gå tillbaks in för jag ville ha Zinats autograf. Vad sjutton, jag ser kanske aldrig henne igen. Zinat blev jätteglad och köpte ett kort åt mig och skrev på det åt mig. Sedan ville hela sällskapet att jag skulle sätta mig ner och dricka kaffe med dem.
Vad glad jag blev att jag bestämde mig för att gå in igen.
Vi pratade länge och mycket om allt möjligt. Det var ett starkt möte som jag aldrig glömmer. Kom på att jag hade läst i någon tidning där Zinat sagt att hon skaffat ett litet hus i Glommersträsk. Men när jag nu kom dit hade jag glömt det. Men hon kom till hantverkscaféet vacker som en gudinna! Trevlig, rolig, spontan, mänsklig, generös.
Efter ett tag kom en man in som hade som intresse att bevara gamla filmer. Han pratade om alla möjliga udda filmer han lyckats få tag på. Fascinerande man. Otroligt vad folk kan komma på. Fick hans hemsida. Kul.
Mats tog kort på oss både med sin jättebra kamera och sedan med min lilla mobilkamera. Så nu har jag bilder på mig och Zinat och Helene. Det är jätteroligt tycker jag. De gav mig sån oerhörd energi. Det går alltid så lätt att cykla iväg när jag blir så där glad i hjärtat. Hela jag blir uppfylld av kärlek.
Fick följa med Zinat hem till hennes hus och se hur hon hade det. Fantastiskt gulligt och ombonat. Förstår att hon trivs där. Tack Zinat!!!! Du var fantastisk. Du och Helene var så söta ihop. Märktes att ni tyckte om varandra.
Alla jag träffade där på caféet var fantastiskt trevliga. Kändes som vi var en enda familj... om jag får uttrycka det så.
Hoppas ni inte har något emot att jag har med er här på min blogg
Norsjövallen
Kom iväg på min cykel igen så småningom. Småregnigt så jag fick cykla med regncapen på. Kallt var det också. Men det går skapligt bra att cykla i regn och kyla. Värre att tälta och sova i eländet. Träffade på en liten räv som sprang bredvid mig nere i diket en lång stund. Den såg välmående ut. Till slut stannade den och stod och tittade länge efter mig. Han undrade nog vad jag var för en konstig varelse.
Kom till slut fram till en vacker sjö, Norsjön. Där var en camping som var billig att slå upp tältet på. Det som var skönt var att det inte var så mycket folk där. Tycker inte om campingar med massor av folk att trängas med. Usch. Nej det var ett lugnt och skönt ställe. Det som var väldigt väldigt skönt var att det fanns ett jättestort allrum för alla gästerna. Sköna soffor och fåtöljer, flera matplatser, en stor skön soffa vid tv:n och så fanns det ett fullt utrustat kök. Varmt och skönt var det där inne också. Eftersom jag var frusen så satte jag mig därinne i värmen och tog fram min mat och lite vin. Mmmmm.... så skönt jag hade det. Laddade mobilen och studerade mina kartor. När regnet hade öst ner färdigt så gick jag ut och slog upp tältet. Sedan tog jag en skön dusch. Och tillbaks in i allrummet och den sköna soffan. Det var riktigt riktigt kallt ute så jag tänkte att jag sitter väl därinne så länge jag kan.
Mannen som ägde campingen kom in där jag var och vi pratade länge om allt möjligt. Om min cykling förstås. Och om Norrland som vi båda tycker är fantastiskt härligt och vackert. Jag hade ju bara positiva erfarenheter av min upplevelse däruppe, förutom myggen och åskskurarna. Han stannade länge och pratade med mig.
Innan han åkte hem till sig så gav han mig en nyckel till en stuga! "Det blir kallt i natt, bäst du tar en stuga, varsågod". Tänk så generöst!!! Det blev verkligen ruskigt kallt och blåsigt på natten så jag var oerhört tacksam att jag fick sova i en stuga istället för tältet. Vilken gästfrihet.
Sov utmärkt gott på natten förstås.
JAG ÄLSKAR ER ALLA NORRLÄNNINGAR.... TROR JAG FLYTTAR UPP!
Och när jag så ska gå ut och sätta mig och vila så kommer en känd ståup komiker in genom dörren, vackra persiskan Zinat med sin väninna Helene. Jag gick ut till cykeln och funderade en stund. Sedan bestämde jag mig för att gå tillbaks in för jag ville ha Zinats autograf. Vad sjutton, jag ser kanske aldrig henne igen. Zinat blev jätteglad och köpte ett kort åt mig och skrev på det åt mig. Sedan ville hela sällskapet att jag skulle sätta mig ner och dricka kaffe med dem.
Vad glad jag blev att jag bestämde mig för att gå in igen.
Vi pratade länge och mycket om allt möjligt. Det var ett starkt möte som jag aldrig glömmer. Kom på att jag hade läst i någon tidning där Zinat sagt att hon skaffat ett litet hus i Glommersträsk. Men när jag nu kom dit hade jag glömt det. Men hon kom till hantverkscaféet vacker som en gudinna! Trevlig, rolig, spontan, mänsklig, generös.
Efter ett tag kom en man in som hade som intresse att bevara gamla filmer. Han pratade om alla möjliga udda filmer han lyckats få tag på. Fascinerande man. Otroligt vad folk kan komma på. Fick hans hemsida. Kul.
Mats tog kort på oss både med sin jättebra kamera och sedan med min lilla mobilkamera. Så nu har jag bilder på mig och Zinat och Helene. Det är jätteroligt tycker jag. De gav mig sån oerhörd energi. Det går alltid så lätt att cykla iväg när jag blir så där glad i hjärtat. Hela jag blir uppfylld av kärlek.
Fick följa med Zinat hem till hennes hus och se hur hon hade det. Fantastiskt gulligt och ombonat. Förstår att hon trivs där. Tack Zinat!!!! Du var fantastisk. Du och Helene var så söta ihop. Märktes att ni tyckte om varandra.
Alla jag träffade där på caféet var fantastiskt trevliga. Kändes som vi var en enda familj... om jag får uttrycka det så.
Hoppas ni inte har något emot att jag har med er här på min blogg
Norsjövallen
Kom iväg på min cykel igen så småningom. Småregnigt så jag fick cykla med regncapen på. Kallt var det också. Men det går skapligt bra att cykla i regn och kyla. Värre att tälta och sova i eländet. Träffade på en liten räv som sprang bredvid mig nere i diket en lång stund. Den såg välmående ut. Till slut stannade den och stod och tittade länge efter mig. Han undrade nog vad jag var för en konstig varelse.
Kom till slut fram till en vacker sjö, Norsjön. Där var en camping som var billig att slå upp tältet på. Det som var skönt var att det inte var så mycket folk där. Tycker inte om campingar med massor av folk att trängas med. Usch. Nej det var ett lugnt och skönt ställe. Det som var väldigt väldigt skönt var att det fanns ett jättestort allrum för alla gästerna. Sköna soffor och fåtöljer, flera matplatser, en stor skön soffa vid tv:n och så fanns det ett fullt utrustat kök. Varmt och skönt var det där inne också. Eftersom jag var frusen så satte jag mig därinne i värmen och tog fram min mat och lite vin. Mmmmm.... så skönt jag hade det. Laddade mobilen och studerade mina kartor. När regnet hade öst ner färdigt så gick jag ut och slog upp tältet. Sedan tog jag en skön dusch. Och tillbaks in i allrummet och den sköna soffan. Det var riktigt riktigt kallt ute så jag tänkte att jag sitter väl därinne så länge jag kan.
Mannen som ägde campingen kom in där jag var och vi pratade länge om allt möjligt. Om min cykling förstås. Och om Norrland som vi båda tycker är fantastiskt härligt och vackert. Jag hade ju bara positiva erfarenheter av min upplevelse däruppe, förutom myggen och åskskurarna. Han stannade länge och pratade med mig.
Innan han åkte hem till sig så gav han mig en nyckel till en stuga! "Det blir kallt i natt, bäst du tar en stuga, varsågod". Tänk så generöst!!! Det blev verkligen ruskigt kallt och blåsigt på natten så jag var oerhört tacksam att jag fick sova i en stuga istället för tältet. Vilken gästfrihet.
Sov utmärkt gott på natten förstås.
JAG ÄLSKAR ER ALLA NORRLÄNNINGAR.... TROR JAG FLYTTAR UPP!
Kommentarer
Trackback
