En önskedröm
"Jag vill bort från vardagsslitet och tonårstrots. Jag vill bort från psykiatrins tröghet och viss bakåtsträvan.
Jag vill upp till midnattssolen och fjällbons gästfria hus.
Jag vill fiska i ljusa kvällar när fjällsjön är spegelblank och springa på kalfjällets hällar.
Jag vill fånga i sextonvarvsnäten min öring och röding och sik och lyssna till riphannens läten i närmaste vindstilla vik.
Jag vill se hur snöbollen blommar och plocka en fjällfiol och höra skriken av lommar i nätternas strålande sol.
Jag vill höra en blåhake sjunga i fjällbjörkens grönskande ris och skrämmas av uppflugen klunga av ripor i morgonens dis.
Och jag vill dansa med kolbäckens karlar på Laisaliden i kväll och känna att här vill jag stanna bland skogar och sjöar och fjäll."
Jag läste dessa rader i Svenska Dagbladet i morse av någon som heter Anders Karlén. Blev berörd av orden. Jag gjorde om texten lite grann efter min vardag och person. Det är så jag känner som i texten. Lite naivt kanske men ändå äkta.
Känner en olidlig tomhet nu här hemma efter upplevelserna uppe i Norr. Har faktiskt sökt jobb i Arjeplog som jag redan skrivit om. Många som hört det förfasar sig och varnar mig för allt möjligt som kommer bli hemskt jobbigt där uppe. Men jag känner så starkt att jag måste våga chansa. Vad är livet till för? Enköping finns väl kvar om jag vill tillbaks? Kommer att flytta upp till Norr så fort jag bara kan. Det jag har svårt att lämna här är så klart mina (hel- och halvvuxna) barn, föräldrar, mina folkdansvänner och några arbetskamrater. Men det är verkligen inte svårt eller dyrt att ta flyget upp för de som vill träffa mig. Och lika lätt för mig att komma ner och hälsa på.
Om en vecka exakt ska jag upp till Älvsbyn och hälsa på en vän. Jag längtar så jag knappt kan bärga mig en hel vecka. Vill åka upp på en gång! Ska bli så underbart att få komma till Norrbotten så det finns inte ord att beskriva.
Jag hade tänkt cykla till Älvsbyn när jag var i Gällivare men blev rekommenderad av en man att ta vägen till Jokkmokk och sedan Arvidsjaur. Så nu är jag väldigt glad att jag blivit bjuden upp till Älvsbyn och få uppleva det som jag från början hade tänkt på cykelturen.
Måste säga att jag har en hel del tur att råka träffa rätt människor.
Berättar om Älvsbyn när jag kommer tillbaks. Skulle gärna ha cykeln med mig dit upp men den får stanna hemma.
Ingen norrlandsbild men en bild där jag ser rätt nöjd ut.
